Julkul

Sammanfattning av de senaste veckorna: mycket att göra. Här kommer lite utförligare info 😉

Vi var på julkul förra veckan. Jag missade tyvärr tävlingen eftersom jag var och träffade goldenklubbens blivande styrelse, men jag fick fika och present när jag kom dit iaf. Efteråt smygtävlade vi på banan. Det var inkallning med ryggen åt hunden, apportera ett ägg, äta en korv med papper runt så fort som möjligt och hämta så många leksaker som möjligt på en minut. Till det hela fick man en köttbulle. Ludde var jätteduktig. Kom fint på inkallningen, apporterade ägget utan bekymmer (försökte ta en liten omväg på tillbakavägen, men annars perfekt), satte raskt i sig korven (med papper och allt…) och hämtade fyra leksaker. Han blev väldigt förvirrad av att de var sååå många leksaker på ett ställe! Resultatet blev iaf

Inkallning  (max 10)	9
Äggapportering (max 10)	10
Korvätning (max 10)	10
Hämta leksaker	4
SUMMA	33
Tipspromenad (max 6)	5

Bilder finns på Hundar i Kålltorps hemsida, under julkul

Något annat roligt som hänt är att Ludde har fått en dagmatte ett par gånger i veckan. En jättegullig tjej som bor väldigt nära. Han verkar trivas jättebra där och hon tycker det är kul att honom, en superb lösning!

I övrigt har vi tränat lite på att stå fint inför MyDog i januari. I går var jag och Låtta nere och tränade tillsammans, plus att jag hade en kompis labbe som jag tränade lite också. Hon vill att jag ska ställa honom, men jag tror hon klarar det minst lika bra själv. Vi hade iaf kul och hundarna blev bättre och bättre. På onsdag ska jag till Annette och trimma Ludde. Innan dess ska jag dock skriva två tentor, men sen är det jullov. Först ska vi i klassen fira att vi är igenom halva Chalmerstiden (2.5 år kvar) och på torsdag åker vi till Johannes föräldrar för att på annandagen fortsätta till mina föräldrar. I början av januari kommer vi hem igen, med bil! Det ska bli jätteskönt att ha en egen bil, att kunna ta sig dit man vill!

Efter bra saker kommer dåliga saker, varning för en massa gnäll 😉

Jag var ute och gick med Ludde i parken (kopplad eftersom hans öron varit någon annanstans de senaste veckorna och då har jag honom bara lös när jag tränar inkallning under ordnade former). Vi tränade lite på att stå men mest gick vi och drällde. Helt plötsligt komr det en jätteglad, kuperad rottistik framspringande och vill leka. Jag står mitt i en lerig gräsmatta och Ludde blir överlycklig och börjar hoppa omkring han också. Jag är inte det minsta road av rottistiken eftersom jag inte vill släppa Ludde, inte känner tiken och inte hade tid att stanna. Dessutom vet jag sedan tidigare att matten är dum i huvudet… Jag ryter till åt tiken för att hon ska sticka iväg. Hon går en bit men fortsätter hoppa runt. Jag försöker få med mig Ludde åt andra hållet (lättare sagt än gjort eftersom jag mest glider runt i leran och han inte alls vill gå därifrån…). En bit bort ser jag matten närma sig, ingen brådska i världen. Jag säger åt henne att koppla sin hund för jag vill inte ha den här. Hon bryr sig inte speciellt mycket och jag får återigen putta bort tiken. Jag har som sagt träffat denna matte tidigare, då hon haft sin hund i flexikoppel och den har kommit fram till oss så jag tog tillfället i akt att berätta vad jag tyckte om att det kom fram främmande hundar till oss. Hon såg ut som ett frågetecken när jag sa att hon skulle koppla sin hund och hålla den borta från oss. "men jag har henne alltid lös här…" Jag talade om för henne att jag inte ville ha fram främmande hundar till oss för att jag inte visste om de var aggressiva (hon sa att hennes hund naturligtvis inte var det…). Hon kunde ju inte heller veta om min hund var aggressiv eller om den hade loppor. Inget bet på henne utan hon undrade "du är lite hysterisk va? Är du rädd för hundar?" Grr…. Jag är inte det minsta rädd för hundar, rottistiken såg jättetrevlig ut (vilket är beröm eftersom jag i vanliga fall inte brukar tycka det om rottisar…) jag vill bara INTE ha fram hennes hund. Till sist kopplar hon iaf sin hund och går muttrande sin väg…

Hur tänker folk egentligen? Om man försöker träna med sin hund eller klart och tydligt säger "vi går förbi, kan du hålla din hund borta" så släpper de ändå fram sina hundar. Dessutom försöker jag träna Ludde i att kunna gå förbi andra hundar utan att hoppa som en tok eller att "frysa fast", och det underlättas ju inte direkt av sånt här… Jag vet att jag har misslyckats ibland och Ludde lyckats komma fram till en annan hund, men då springer jag som en tok efter för att få tag på honom. Dessutom släpper jag aldrig honom när jag tror att jag inte kan ha koll på honom. Nä, nu ska jag försöka lägga det bakom mig, tvätta mina leriga byxor och plugga logistik.