Lucka 21: Gör som jag säger

Stimuluskontrollträning, eller att få hunden att göra som vi säger när vi säger det, upplever jag att mina kursdeltagare tycker är det svåraste med klickerträning. Tidpunkten för då man sätter på kommando på ett beteende skiljer sig i klickerträningen gentemot traditionell träning. I traditionell träning lägger man gärna på signalen så tidigt som möjligt, även då man fortfarande har hjälper kvar, och jobbar sedan succesivt bort hjälperna. I klickerträning lär vi först in beteendet så att det ser ut precis som vi vill ha det, sedan lägger vi på signalen. Fördelen med det är att vi slipper blanda ihop signalen med en massa hjälper (t ex en godishand som “drar” ner hunden i ett ligg) som sedan är svåra att arbeta bort, eller i värsta fall inte går att arbeta bort.

När ska man då lägga på kommandot? Jo, när beteendet är flytande, dvs hunden kan utföra beteendet med fart och precision (så att det ser likadant ut varje gång). Hunden utför alltså beteendet nästan “automatiskt”, utan att tänka. Beteendet kommer helt enkelt att se enkelt ut för hunden att utföra.

För att para ihop beteendet med signalen följer man de här stegen

  1. Ge signalen samtidigt som beteendet utförs frivilligt.
  2. Ge signalen strax innan beteendet utförs frivilligt.
  3. Testa kommandot i gradvis svårare situationer.
  4. Belöna bara beteendet om du gett din signal innan.
  5. Ge andra signaler och förstärk inte beteendet om det utförs, ge därefter rätt signal och förstärk.

Det vill säga först lägger man på signalen när hunden redan utför beteendet. Efterhand börjar man säga signalen strax innan hunden utför beteendet (dvs för en oinvigd ser det ut som att hunden gör beteendet på signal eftersom kedjan blir signal – beteende – belöning). Tänk på att du i början inte ska ge signalen för att hunden ska utföra beteendet, utan du timar din signal så att du ger den då hunden redan tänkt tanken/utför beteendet. Efterhand börjar man säga signalen innan hunden tänkt utföra beteendet, men då du tror att det är stor sannolikhet för att hunden kommer att utföra beteendet. Om du misstänker att hunden inte kommer att utföra korrekt beteende när du ger signalen så får du låta bli att ge signalen och istället träna på de tidigare stegen.

Succesivt testar du sedan signalen i svårare och svårare miljöer. Tänk dock på att första gången du ska testa beteendet i en ny miljö så bör du backa tillbaka enligt stegen ovan och först låta hunden utföra beteendet frivilligt och samtidigt ge signalen, sedan ge signalen precis innan hunden utför beteendet osv. Ju fler miljöer du tränar detta i desto bättre förståelse kommer hunden få för att det lönar sig att utföra det beteendet då du ger den signalen.

Signalkontroll bör man börja träna ganska tidigt eftersom det blir svårare för hunden att lära sig signalerna om man väntar för länge eller bygger upp en stor repetoar av frivilliga beteenden men inga beteenden alls på kommando. När beteendet börjar likna det man vill ha kan man gärna lägga på signalen “i bakgrunden” i 30-40% av repetitionerna så att hunden får en chans att koppla ihop ordet/signalen med beteendet. Man pratar ju om “klickerkloka” hundar, dvs hundar som lärt sig “klickerreglerna”: klick betyder rätt och snart får du en belöning. Det leder till att hunden upprepar det beteende som lönade sig. Man pratar även om “signalkloka” hundar. Det innebär att hunden lärt sig de olika stegen i hur man lägger på signal på ett kommando och alltså snabbare och snabbare kommer att lära sig nya signaler. Fanny Gott har skrivit en väldigt bra artikel om “Kontroll på galenskapen” som ni hittar på hennes hemsida

När man tränat ett beteende och lagt på kommando på det gäller det att träna det i många olika miljöer så att hunden generaliserar sin kunskap. I traditionell träning kallar man ofta detta för “kravfas”, dvs nu “vet” hunden vad den ska göra och då säger man till den/korrigerar om den inte sätter sig när man satt sitt. Inom klickerträningen jobbar vi som sagt inte med kravfas utan med flyt. När hunden uppnått flytnivå på ett beteende kan vi vara rimligt säkra på att hunden vet vad som lönar sig (t ex att den får en belöning om den sätter sig då den hör ordet “sitt”). MEN om hunden inte sätter sig när jag säger sitt, vad gör jag då? Jo, då tar jag mig en funderare kring varför hunden inte satte sig. Var det för svåra störningar? Hörde den mig inte? Troligtvis är förklaringen att jag inte tränat tillräckligt mycket på det beteendet i den miljön. Så istället för att komma med en massa undanflykter så vet jag att jag måste träna mer på det beteendet i den miljön/med de störningarna. Morten har skrivit en bra artikel om detta, ”Nnggh… – min hund kan det inte gott nog ändå!” Alltså, om beteendet inte fungerar ser man inte det som ett stort nederlag utan backar bara tillbaka i träningen och börjar om enligt stegen ovan. Man kan således vara på steg 3 hemma i köket, men kanske bara på steg 1 inne i stan. Succesivt jobbar man sig sedan vidare genom alla stegen i alla olika miljöer.

På steg fyra och fem börjar det bli riktigt kul. Nu börjar vi lära hunden att bara utföra beteendet om jag gett signalen först (naturligtvis kan jag i ett annat träningspass återigen plocka fram beteendet frivilligt). Det gör vi genom att vänta lite med att ge signalen. När hunden tittar på oss och “väntar” på signalen, så ger vi signalen för beteendet (ge hunden en liten stund, 1-3 sekunder, på sig att tänka igenom vad du menar. Om hunden inte utför beteendet då får man backa tillbaka till de tidigare träningsstegen). När hunden väntar på beteendet, får signalen och utför beteendet belönar vi den. Signalen får då även en väldigt trevlig innebörd: den blir ett “grönt” ljus som för hunden innebär att den har chans till belöning.

I steg fem varvar vi olika signaler. Dels ger vi signaler för olika beteenden som hunden kan (t ex sitt och ligg) för att hunden ska skilja mellan olika kommandon. Dels ger vi “nonsenssignaler” för att hunden ska lära sig att lyssna/vänta tills den hör en signal som den känner igen och som betyder något för den.

MG_0448-490x326.jpg
Istället för en verbal signal kan man ha en visuell signal på ett beteende 😉 En visuell signal lär man in enligt precis samma steg som en verbal signal. Enda skillnaden är att det kan bli lite jobbigare för föraren med många repetitioner (om man t ex enligt bilden ovan måste lägga sig ner varje gång 😉 )

Sist en liten film som visar på en väldigt fin stimuluskontroll (tack Maria för att du plockade fram den igen!)

Som vanligt funderar jag på vad som är kommandot för att ta bollen? Det borde inte vara “THREE” eftersom han säger “When I say THREE you can get it, but don’t you get it until I say THREE” och då reagerar inte hunden alls. Hunden reagerar först på sista “THREE”. “Six, eleven, twenty five, THREE”

Hittade en film till om hunden i filmen ovan. Han hette visst Skidboot

Han gick bort 2007. Här finns hans hemsida med lite mer filmer
http://www.skidboot.com/html/movies.html

Dagens fråga: Vad har du för visuella signaler på din hunds beteenden?

Dagens utmaning: Lär in en visuell “härma”-signal på något av din hunds beteenden (t ex när du sätter dig ner så sätter din hund sig ner)