Frukost i Lee Vining bestod av bagels och philadelphiaost som vi köpt imataffären under gårdagen. Caféet som var en del av hotellet hade ingenfrukost värd namnet men de var snälla nog att låta oss äta medhavd matoch till och med ha den i deras kylskåp över natten. Vi köpte så klartfrukostdrickan av dem, varm chokladmjölk är inte så dumt till frukost…
Sedan körde vi vidare för vad som skulle visa sig bli en orgie i vackralandskap och berg, Yosemite National Park. Yosemite är otroligt vackertmed branta bergssluttningar, gröna skogar och blåa sjöar. Vi tog detlugnt, stannade till på många ställen för att titta på utsikten.
En lite rolig sak med parken är att det finns väldigt mycket björn där.Det innebär en del problem inte minst med avfallshanteringen. Allasoptunnor i parken är björnsäkra, det vill säga de är av stål,ordentligt fastsatta i marken och har anordningar som gör att det integår att sticka ner en hand eller ram i dem och fiska upp saker.
Vi åt hamburgare på i Yosemite village som ligger i parkens hjärta ochfortsatte sedan vår långsamma resa genom parken. Till slut blev vi såbedövade av intryck att vi inte kunde ta in mer. Vi åkte till slut utur parken och vidare tillbaka till San Fransisco.
Väl framme i San Fransisco ägnade vi en stund åt att hitta hotell, dethela slutade med att vi kom tillbaka till samma hotell som vi bodde påförra gången men lyckades boka in oss till ett betydligt lägre pris denhär gången. Prissättning på hotell är verkligen ett mysterium…
Vi var kvar på rummet ganska länge, duschade och datade, och kom inteut på stan för att leta mat förrän vid 21tiden. Det gjorde saker ochting bekymmersamt för restaurangerna stängde klockan 22. När vi frågadepå en av pubarna som hade stängt köket men inte baren sa bartendern attvi skulle gå och köpa hambugare på in-n-out, för det var förmodligen debästa hamburgarna i stan. Elsa var inte direkt sugen på hamburgare engång till men resignerade för det faktum att det inte verkade finnas såmycket annat att äta. På vägen till hamburgerstället hittade vi dock enliten pizzeria som hade öppet. Amerikansk pizza är inte riktigt somsvensk pizza, kan man ju säga. Man fick beställa en av 4 storlekar ochvälja själv vad man ville ha på. Det fanns inte färdigkomponerademästerverk, till exemel kebabpizza, som på svenska pizzerior, men detgick att äta ändå. Elsa beställde in en Caesarsallad och jag en pizza,men av någon konstig anledning verkade det som om Elsa åt mer pizza änsallad.
En annan faktor som gjorde att det blev svårt att hitta mat var att viråkade hitta en kvällsöppen turistfälla till fotoaffär. Förvånande noghade han faktiskt billiga väskor så till slut blev det ännu en väskaatt släpa runt kameran i, en jättefin ryggsäck.