Nu i veckan har vi mest tränat fritt följ (för jag är för lat för att ta på kopplet), och det har verkligen gjort skillnad. När han känner för det är han superduktig, så nu ska jag bara lyckas hitta de dagar då han känner för det, eller komma på fler bra sätt att motivera honom 😉 Johannes har kommenderat oss ett par gånger och det har gått fint.
Jag började också lite med rutan, och det gick jättebra. Ludde kan ju redan tasstarget, så det svåraste var att låta bli att äta upp konerna… Vi ska träna lite mer på det nästa gång jag kommer ihåg att ta med mig dem ut.
Sen har jag någon gång per dag tränat i hallen innan han får mat (det är bra med stor lägenhet). Vi har till och med gjort helt om åt vänster, och nu har han äntligen fattat att han har en bakdel och fått lite kontroll på den så han har gjort så fina svängar så. Sen blir han lite för sugen på maten ibland och då hamnar han snett, men då gör vi bara om det tills det blir bra. Efter lydnadsträningen i söndags frågade Ingela vad jag hade gjort med honom eftersom han var så pigg och duktig. Svaret är nog att jag inte gjort så mycket, men han är såå mycket roligare att träna med nu. Lite har väl hänt efter kastrationen, han är lite mindre intresserad av att lukta och mer intresserad av mat. Sen tror jag det mesta beror på att jag tänkt om lite efter Eva Bodfälts utbildning. Nu fokuserar jag på att belöna det han gör bra och på att inte locka honom, utan det är först när han har fokus på mig som jag säger något.
I veckan har vi också varit ute och promenarat. I onsdags passade jag Maika, och då åkte jag och de två cityhundarna till Hisingen för att gå en sväng i ösregnet med Cicci och Dexter. Det märks verkligen att de är vana att åka buss, jag har aldrig varit med om något smidigare. I torsdags var vi ute med Annika och Nikko (golden) och gick i det underbara vädret. I fredags var det lite fint väder blandat med regn, så jag försökte pricka in en stund när det var lite bättre väder. Först gick vi på upptäcktsfärd över golfbanan och hittade en jättetrevlig bäck. På vägen tillbaka träffade vi en ekorre, jättekul tyckte Ludde… Sen träffade vi en tjej som var ute med sin flat, och gjorde allt enligt ”reglerna”. Vi stannade våra hundar, kallade in dem och bestämde sedan att hundarna fick hälsa. Efter det så gick vi en sväng tillsammans och Ludde var väldigt duktig ändå till slutet då han stack upp på en kulle och bara stod där. Jag vet inte vad han hade hittat, men efter ett tag kom han ner iaf.
I helgen har min syster och hennes pojkvän varit här, så gårdagen blev jättetråkig enligt Ludde. Idag har vi varit ute på en lite längre sväng där han var riktigt duktig. Stannade fint, kom på inkallning osv. Det enda han tyckte var svårt var att fortsätta gå framåt när det var andra hundar bakom. Han tycker också det är svårt att gå förbi för nära andra hundar. Jag tror det är för att han är lite osäker på vad som ska hända och helst skulle vilja ”hälsa ordentligt” för att stämma av läget eller leka en stund, men för det mesta hälsar vi aldrig på andra hundar utan jag försöker få med mig honom istället. Han har sina kompisar som han leker med flera gånger i veckan, så det får räcka 😉
Idag på promenaden hände något annat kul, jag blev igenkänd från min blogg. Det är ju kul att veta att någon faktiskt läser det jag skriver 😉 Jag blev iaf tillfrågad om vad man ska göra för att få hunden att komma på inkallning, och jag vill verkligen inte kalla mig någon expert men jag berättade hur jag tänker och vad jag gör, och tilläggas kan ju att Ludde inte alltid kommer på inkallning (om han är helt inne i sin doftvärld eller har fått syn på en katt eller så) men jag vet vilka situationer jag ska hålla utkik efter för att kunna stoppa honom. Han går i princip alltid lös, och det händer allt som oftast att jag till och med glömt ta med kopplet, men varje promenad tränar vi lite inkallning, stanna och något annat kul.
Så, vad jag gör är att följa de tips jag fick av Eva Bodfält. Jag belönar spontankontakt (när han vänder sig om och tittar på mig), både muntligt och med att t ex kasta en godis, en boll, ge ett kommando (för iom att han har kontakt med mig så lyssnar han med största sannolikhet) och berömma det, låta honom leta godis osv osv. Dessutom berömmer jag/belönar de saker han redan gör rätt, vilket ändå är en hel del. Får vi t ex syn på en annan hund berömmer jag honom för det och ger honom godis istället för att säga nej.
Jag försöker få in skvallerträningen så att han tittar på hunden och sedan på mig för att meddela/skvallra att han sett den istället för att sticka till den. Dessutom undviker jag att locka på honom (om han t ex står och nosar tar jag inte fram en boll och säger titta här, för vad är det då jag belönar? Jo, jag belönar att han står och nosar och det vill jag inte alls).
Jag kallar heller inte in om jag inte tror att han ska komma (om han t ex jagar en ekorre är det ingen större mening för mig att säga något för då kommer han ändå inte. Till nästa gång får jag istället vara snabbare och berömma honom när han får upp vittring på den och sedan belöna, gärna i ”rätt” riktning så att vi kommer bort från lukten). De bästa tillfällena att kalla in är när han tittar på mig eller är på väg mot mig.
Nu ska jag skruva ihop en sladd till skotorken, denna suveräna uppfinning som räddar mig varje dag just nu. Utan den skulle mina skor alltid vara blöta 😉 Sen ska vi till Rumpan bar och äta en massa god mat.
Nikko 10 bild(er)