”Fikonspråk”

På våra instruktörsutbildningar har vi pratat om positiva och negativa förstärkningar och bestraffning, eller "fikonspråk" som Kenth Svartberg kallar det (hans artikel om det finns här http://www.svartbergs.se/lasvart.html). Att veta skillnaden i teorin kanske inte är så jätteviktigt egentligen, men jag tycker det är lite kul. Det man framförallt måste veta, tycker jag, är hur man själv använder sina förstärkningar och straff för det är så enkelt att det inte finns någon som enbart jobbar med en av dessa fyra. Man kan ju bestämma sig för vilka man vill jobba med och satsa på att göra det så mycket som möjligt, men jag känner iaf att jag ibland glider över till någon som jag inte alls hade tänkt mig.

Så, enkelt beskrivet så funkar det så här
positivt – man lägger till något
negativt – man tar bort något
förstärkning – något som gör att beteendet ökar
bestraffning – något som gör att beteendet avtar

några exempel och vad hunden "tänker"
positiv förstärkning – man lägger till något när hunden gör rätt, t ex kasta en boll ("skitkul, jag fick en boll", under förutsättning att hunden gillar bollar, om hunden är rädd för bollar blir det alls ingen positiv förstärlning)
negativ förstärkning – man tar bort något obehagligt när hunden gör rätt, t ex elhalsband, tvångsapportering (lättnad, "vad skönt att det försvann" )
positiv bestraffning – man lägger till något när hunden gör fel, t ex ett koppelryck då den går ur fotposition
negativ bestraffning – utebliven belöning, timeout

Jag tycker också det aktualiserar tanken om man vill vara en förebyggare eller en åtgärdare (Eva Bodfält). Att vara en förebyggare kräver mycket mer av föraren. Man måste tänka före hunden och berömma den för att den gör rätt istället för att skrika efter den då den gör fel.

En annan återknytning, om man ser till tanten som "skäller" på sina hundar när de skäller "tyst, tyst, tyst" så hade hon ju tänkt det som en positiv bestraffning, dvs hon lägger till något för att få beteendet att avta, hundarna däremot uppfattar det som en positiv förstärkning, "matte skäller också, då måste vi fortsätta skälla". Så det man hela tiden måste tänka på är hur HUNDEN uppfattar förstärkningen eller bestraffningen. Tycker den verkligen om bollar? Bryr den sig om ett koppelryck?

Mitt mål är att jobba med positiv förstärkning, t ex godis, leksaker, aktiviteter, och negativ bestraffning, t ex utebliven belöning och timeout, men ibland glider jag över till positiv bestraffning, t ex om Ludde inte kommer på inkallning, då kan jag morra till åt honom och sedan gå och hämta honom. Sen försöker jag tänka på hur jag ska göra för att inkallningen ska lyckas istället, t ex göra det intressant att komma till mig, inte kalla in när jag ändå inte tror att han kommer osv.