hundträning med glädje
Idag har vi varit i Lilla Edet och hälsat på helt ljuvliga labradorvalpar. Här finns lite bilder på dem, och imorgon kommer det en liten film.
7 veckor Foto: Elsa & Johannes
Här finns också en film på Ellens valpar som vi filmade i torsdags då valparna var tre veckor (och en dag) gamla.
Labradorvalpar
Lydnadstävling i Partille (dock bara halva för sen dog batteriet)
Enligt GP finns det folk som lägger upp mot en miljon kronor på sin hund
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=421413
De får kläder, smycken, iPodar (!)… Jag tycker nog det börjar gå lite för långt… Jag vet hur de kläderna skulle se ut på Ludde efter en timme i skogen, hehe
Eller varför inte ett par glasögon?
http://www.coolstuff.se/p853/Doggles.html
På våra instruktörsutbildningar har vi pratat om positiva och negativa förstärkningar och bestraffning, eller "fikonspråk" som Kenth Svartberg kallar det (hans artikel om det finns här http://www.svartbergs.se/lasvart.html). Att veta skillnaden i teorin kanske inte är så jätteviktigt egentligen, men jag tycker det är lite kul. Det man framförallt måste veta, tycker jag, är hur man själv använder sina förstärkningar och straff för det är så enkelt att det inte finns någon som enbart jobbar med en av dessa fyra. Man kan ju bestämma sig för vilka man vill jobba med och satsa på att göra det så mycket som möjligt, men jag känner iaf att jag ibland glider över till någon som jag inte alls hade tänkt mig.
Så, enkelt beskrivet så funkar det så här
positivt – man lägger till något
negativt – man tar bort något
förstärkning – något som gör att beteendet ökar
bestraffning – något som gör att beteendet avtar
några exempel och vad hunden "tänker"
positiv förstärkning – man lägger till något när hunden gör rätt, t ex kasta en boll ("skitkul, jag fick en boll", under förutsättning att hunden gillar bollar, om hunden är rädd för bollar blir det alls ingen positiv förstärlning)
negativ förstärkning – man tar bort något obehagligt när hunden gör rätt, t ex elhalsband, tvångsapportering (lättnad, "vad skönt att det försvann" )
positiv bestraffning – man lägger till något när hunden gör fel, t ex ett koppelryck då den går ur fotposition
negativ bestraffning – utebliven belöning, timeout
Jag tycker också det aktualiserar tanken om man vill vara en förebyggare eller en åtgärdare (Eva Bodfält). Att vara en förebyggare kräver mycket mer av föraren. Man måste tänka före hunden och berömma den för att den gör rätt istället för att skrika efter den då den gör fel.
En annan återknytning, om man ser till tanten som "skäller" på sina hundar när de skäller "tyst, tyst, tyst" så hade hon ju tänkt det som en positiv bestraffning, dvs hon lägger till något för att få beteendet att avta, hundarna däremot uppfattar det som en positiv förstärkning, "matte skäller också, då måste vi fortsätta skälla". Så det man hela tiden måste tänka på är hur HUNDEN uppfattar förstärkningen eller bestraffningen. Tycker den verkligen om bollar? Bryr den sig om ett koppelryck?
Mitt mål är att jobba med positiv förstärkning, t ex godis, leksaker, aktiviteter, och negativ bestraffning, t ex utebliven belöning och timeout, men ibland glider jag över till positiv bestraffning, t ex om Ludde inte kommer på inkallning, då kan jag morra till åt honom och sedan gå och hämta honom. Sen försöker jag tänka på hur jag ska göra för att inkallningen ska lyckas istället, t ex göra det intressant att komma till mig, inte kalla in när jag ändå inte tror att han kommer osv.
Det här med hundträning är inte så lätt, vilket alla vi som faktiskt tränar hund vet. "Vänliga" personer på bussen brukar ju glatt föreslå både det ena och det andra, trots att de aldrig haft hund själva… Det jag ville komma fram till var en liten fortsättning på gårdagens inlägg om "fikonspråk". Visst att man vet vad man vill göra, men det är inte alltid så lätt att göra det. Blir man upprörd och irriterad kanske man ska ta en paus, men i andra situationer finns det då lägen där det är motiverat att "byta" strategi? T ex använda positiv bestraffning? Är det skillnad på vardagslydnad, nyinlärning och tävlingslydnad i vilken strategi man använder?
Jag tycker det. På lydnadsplanen vill jag att Ludde ska vara glad och fokuserad, bästa sättet för mig att få det är att variera mellan positiv förstärkning (godis, leksak, lek) och negativ bestraffning (time out, utebliven belöning). Att däremot gorma och skrika eller rycka i kopplet gör honom inte direkt mer motiverad, utan snarare ännu slöare och låg. I nyinlärning när hunden inte har en aning om vad den ska göra tycker jag att man ska underlätta för den att förstå vad den ska göra och berömma massor när den gör rätt. I vardagslydnaden däremot tycker jag ibland det kan vara motiverat med positiv bestraffning, t ex spruta lite vatten på en hund som skäller. Ibland kan jag också känna att det är lättaste sättet att få hunden att förstå vad man menar, och det lämnar inga bestående men. Däremot får man naturligtvis inte glömma bort att berömma och belöna när hunden gör rätt utan att man har behövt använda sin positiva bestraffning.
Idag kan jag redan räkna till tre positiva bestraffningar… Dexter har sovit här i natt. Eller, han har inte sovit och det tyckte jag inte var bra. Han har pipt och "vankat" (något jag vaknar av direkt, och det beror alltså inte på att han behövde gå ut). Vi började med att han sov nedanför vår säng i sovrummet (där Ludde alltid ligger). Det gick jättebra i en timme, sen stannade hissen på vårt våningsplan och då for han upp som en raket. Då satte jag honom i vardagsrummet och satte ett kompostgaller för dörröppningen. Det gick bra fram tills kl 5:30, då började han pipa… Jag ville inte alls gå upp så jag flyttade honom till biabädden i sovrummet och satte ett kompostgaller för. När han pep sprutade jag lite vatten på honom och efter två gånger så var han helt tyst och sov fint fram till 9:30 då jag kände för att gå upp.
När vi är ute och går har Ludde och Dexter pippi på att stanna och kissa var femte meter, om de får. Jag gör så att jag säger "nu går vi" när jag ser att de är på väg att stanna. Stannar de ändå fortsätter jag gå alt. petar till dem lite och säger igen "nu går vi" (de är alltså kopplade så kopplet sträcks när jag går). När de gått fint en bit säger jag "ok" och pekar på gräset/ett träd/en stolpe och låter dem kissa. Tanken är ju att de inte ska försöka stanna alls förrän jag säger ok, men nu är det iaf så att jag i sju fall av tio bara behöver säga "nu går vi" så stannar de inte. Detta bara på fem promenader.
När vi sen kom in tyckte jag de skulle sätta sig medan vi väntade på hissen, men Ludde var i någon annan värld när jag sa "sitt" så jag knuffade till honom lite och sa "hallå där" och upprepade sen sitt, varpå han satte sig.
Nu ska jag fortsätta tänka lite, så återkommer jag senare.
Johannes och Ludde åkte till Huskvarna (och Johannes föräldrar) idag så jag är ensam hemma tills de kommer hem imorgon kväll. Det har varit väldigt tomt här idag skulle man ju kunna säga. Jag har iaf vilat bort en begynnaden förkylning, tittat på TV-serier, pluggat, fotat lite och varit ute en kort sväng (jag tänkte jag skulle se om jag klarade att vara inne hela dagen men det gick inte).
Igår var jag på Huveröds och köpte halsbandet jag hade beställt… Lite tidigt kanske, men det kändes väldigt roligt. Det blev ett blått Red Dingo-halsband med blommor på (Ludde har ett i samma modell fast rött med ben på). Jag tycker det är väldigt smidigt, och även om jag kommer använda retrieverkoppel mycket så vill jag gärna ha ett fast halsband att börja med eftersom jag inte gillar att ha retrieverkoppel på hundar som drar/kan dra. Nu ska jag bara hitta ett smidigt, lagom långt, snyggt koppel som är skönt att hålla i. Halsbandet är iaf vääädligt litet jämfört med Luddes.
Ett sånt här halsband
http://www.reddingo.net/html/leads&collars.htm i färgen de kallar Blue Hibiscus.
"Instruktionerna" tyckte jag var lite roliga, det satt en lapp på med en bild på ett halsband och en pil som pekade in i halsbandet och så stod det "Insert dog here". Mycket bra instruktion, så man inte misslyckas 😉
Nu finns det några nya bilder i galleriet från när valparna är 3 veckor
Tryck inte på bilderna för att se dem större utan på texten under, länkningen vill inte som jag.
Alternativt så trycker ni på den här länken http://gallery2.blomsterhundar.se/index.php?dir=_Diesel
|
|
|
|
 |
Igår fick vi äntligen hälsa på valparna, och de var helt ljuvliga!
Först hade vi problem med att komma ut ur stan för en lastbil hade lagt en container rakt över vägen ner i Tingstadstunneln, så vi körde världens omväg via Alingsås, men till sist kom vi fram.
Vi fick gosa med valparna, och självklart prata en massa hund och gosa med Ellen. En massa bilder blev det också, här kommer några
Har också fått lite fina bilder från grillningen med Madde och Tobbe i söndags
Idag fick jag för mig att lära Ludde att backa. Det gick inte jättebra, men jag har kommit på lite hur jag ska göra iaf. Han har verkligen ingen aning om att han har baktassar… Framtassarna däremot har han stenkoll på. Det jag tror kommer fungera (när han är pigg och slutar lägga sig i mitt knä) är att jag sitter på huk med gott godis i handen och väntar tills han slutar äta/slicka på handen och istället tänker bakåt bort från mig. Då belönar jag med att klicka och kasta en godis mellan frambenen på honom. Träningen idag har mest resulterat i en väldans massa pussar och skratt, men imorgon går det nog bättre.
Anledningen till att jag är vaken så här dags är att jag och L8 fixat med kursanmälan till Hundar i Kålltorp, men nu ligger den iaf ute, så vill du gå bra kurser i höst så titta in hos oss! http://www.hundhik.se
Kurserna är populära, anmälan öppnade för en timme sedan och redan har elva personer anmält sig. Det är väldigt kul att klubben har så bra rykte! Själv anmälde jag mig och Diesel till valpkurs och Ludde och Johannes till agility 2. Till hösten kommer jag att hålla rallylydnad igen tillsammans med en annan tjej, det ska bli skoj.
Igår blev det en lugn dag. Tränade lite "stadga" i avslutningen av ställande och läggande under gång. Borstade bort en massa mer päls och hämtade ut Ludde ur en taggbuske. Jag har nu lite sår på händerna… Han hittade något som han ville äta där inne och jag tyckte inte han behövde äta det, därav att jag fick hämta honom. Hade jag vetat från början att det var en taggbuske hade jag inte hämtat ut honom…
Sen kommer en liten, helt oombedd tanke från min sida. Om en metod inte ger resultat på säg ett halvår, varför fortsätter man med den då? Jag tycker att man ska se resultat efter bara ett par gånger, eller iaf en månad, annars är det ingen bra metod och då får man hitta något annat. Jag tänker på två olika grupper av hundägare här i området.
Den första är damerna som har två-tre små fluffiga hundar var (inget ont om fluffiga hundar, bara om ouppfostrade hundar i allmänhet). Så fort de får syn på en annan hund börjar de skälla, och matte gör likadant "tyst, tyst, tyst". Matte till och med förbereder dem och ställer in dem på att nu är det dags att börja skälla genom att sträcka upp kopplet en stund i förväg… För dem kanske det inte är ett problem, men jag gillar inte att bli utskälld av små hundar, och iom att hon står och säger/skäller "tyst, tyst, tyst" så verkar hon ju tycka det är jobbigt. Kan man inte bara testa att slänga en näve köttbullsbitar i huvudet på hundarna så att de får något annat att göra medans den andra hunden går förbi? Eller iaf testa något annat än att skälla ikapp med hundarna… Tänk er att gå förbi tre-fyra damer med två-tre hundar var, alltså sex till tio små hundar som skäller som tokar…
Den andra är den stora hunden som så fort den får syn på andra hundar börjar skälla/morra aggressivt (de små låter iaf inte direkt aggressiva). Med en stor hund blir ju ett sådant problem lite mer akut, det är väl därför det finns så många ouppfostrade små hundar. I vilket fall som helst, så fort man möter den här hunden börjar den morra och husse/matte drar med sig hunden bort åt andra hållet. Jag försöker hålla avstånd och skulle aldrig släppa fram Ludde, men jag tänker inte gå åt andra hållet på min runda för det. De kanske jobbar med problemet (det känns som om hunden har blivit lite bättre, för ett halvår sedan morrade och skällde den som en tok bara man var 100 meter bort, men igår var jag kanske 20 meter bort och då morrade den mest), men jag vet inte om den där taktiken är något att ha… Det finns ju väldigt många duktiga problemhundskonsulenter som skulle kunna hjälpa dem iaf.
Jaja, nu har jag gnällt färdigt.
Idag blir det också lugnt. Vi tränar lite smått på avsluten i ställande och läggande liksom på stadgan i hoppet och inkallningen. Imorgon blir det desto mer spännande, då ska vi åka till Uddevalla och hälsa på Diesel för första gången. Idag är hon exakt tre veckor gammal. På måndag blir det också valpar, då lite äldre och labradorer istället. Då ska vi åka till Fairfields kennel (http://fairfieldskennel.se) och hälsa på valparna och fota en massa.
Igår blev det picnic vid havet, närmare bestämt på Amundön, med Madde och Tobbe. Mycket trevligt! Ludde passade på att bada lite och springa ikapp med Tobbe. Det är lite oklart vem som vann 😉 Vi klättrade upp på några klippor och satt där och grillade. Ludde klättrade sen ner mot vattnet och skulle väl bara titta lite, men plums så var hela han i havet och fick simma och kravla för att komma upp. Det var inte riktigt vad han tänkt sig. När vi kom hem blev det duschen och en rejäl schamponering för att få bort sista vinterpälsen, så idag har jag borstat och borstat, före varje promenad och efter varje promenad. Dexter var här idag också så han fick sig också en omgång med borsten. Jag tror jag har lämnat en hel hund ute…
När Cicci kom på eftermiddagen gick vi ut och tränade lite. Jag är nöjd med träningen trots att Ludde var lite slö pga värmen. Först tränade vi läggande och sen inkallning och ställande (så det blev läggande – externbelöning, inkallning, ställande – externbelöning) och sen kommenderade Cicci en massa ”Sätt hunden” utan att Ludde fick sätta sig. Jag gjorde det lite extra svårt genom att ha ställandet mot belöningen, men genom att först repetera ett snabbt ställande (genom att kasta godis bakåt) blev det bra ställanden på det hållet också. Han var iaf duktig och satte sig bara en gång när Cicci sa sätt hunden, de andra gångerna stod han fint kvar. Sen körde jag rutan/tasstarget i rutan och han var väldigt duktig. Gick in fint fem-sex gånger när jag stod på olika ställen och avstånd från rutan. Sist blev det en platsliggning, men då hade Ludde somnat… Först ville han inte komma in i fotposition och sen ville han inte lägga sig på mitt första liggkommando, så det fick bli lite separat liggträning. Till sist gick det också bra och han låg fint i två och en halv minut medan några barn spelade fotboll ganska nära.
Med Dexter körde vi externbelöningsträning och kommenderingsträning. Han tyckte det var väldigt konstigt att jag stod på planen och ropade, men sen gick det också bra. Först gjorde vi läggande – externbelöning sen läggande – inkallning – externbelöning och sen körde vi bara lite ingångsträning i inkallning så att han inte ska tackla Cicci när han kommer in. Sen blev det lite fotposition och vänstersvängsträning och sist en platsliggning för honom också. Han svängde fint i svängarna på slutet, men han har lätt för att snurra ett helt varv istället för bara en kvarts varv… På platsliggningen ställde han sig upp två gånger och passade på att sticka till sin belöning en gång. Bus-Dexter! Sista gången låg han dock fint.
Nu låter det väldigt mycket, men vi höll på ungefär 40 minuter och gjorde en sak med en hund och sen bytte vi, så de jobbade inte direkt i ett sträck. Duktiga var de iaf, trots värmen.
Nu ska jag äta och sen blir det styrelsemöte på HiK.
