Anledningen till att vi var i Ridgecrest antyddes redan i förra inlägget, för att det ligger i Öknen. Eftersom vi bara har Allvaret på Öland hemma som kan räknas som öken bestämde vi oss för att se vad det här landet kunde erbjuda. Ridgecrest ligger i utkanten av Mojaveöknen men vi tyckte att det såg lite väl levande ut fortfarande så vi begav oss till det mer morbida Death Valley.
Death Valley är ett område som verkligen är obarmhärtligt varmt och torrt. Den djupaste punkten i området ligger nästan 100 meter under havsytan men här finns ändå knappt något vatten alls, normalt sett. När man läser i guideböckerna om Death Valley är det mycket noga med att säga till en att man inte ska åka in där utan att först ha kontrollerat sin bil noga, ta med sig 20 liter vatten och annat nyttigt. Vi åkte in med en lite halvskraltig bil och 9 liter vatten, men vi klarade oss ändå.
Havsnivå
Sanddyner
Ett problem med Death Valley är att det just är öken och inte speciellt lätt att ta sig fram. Det finns en del vägar, några av dem till och med asfalterade, men på många ställen är det inte mycket mer än stakar nerkörda i backen och fyrdjulsdrift är nödvändigt. Detta tillsammans med vår vilja att komma tillbaka norrut samt respekt för öknens makter över vår bil gjorde att vi mest fick njuta av landskapet och inte se de övergivna gruvstäder som annars finns i området.
Vackert landskap
När vi så småningom var färdiga med Death Valley åkte vi vidare norrut. Vi åt vår första vidriga måltid på en sylta i Lone Pine. Om ni någonsin kommer dit, skippa tex-mex-stället. Efter att ha tvingat i oss lite av maten i alla fall begav vi oss vidare norrut.
Vackert landskap
Dagens körväg har hårt testat vår bil, dels har det varit många mil, dels väldiga höjdskillnader. På den mycket krokiga vägen in i Death Valley var vi uppe på nästan 5000 fots höjd (1500 meter), när vi vände vid sanddynerna strax efter Stovepipe Wells var vi lite under havsytan. Vi trodde att detta skulle vara den högsta höjdskillnaden men lite senare var vi uppe på över 8000 fots höjd (2400 meter), vilket är en ganska respektabel höjd med tanke på att man kunde ta motorvägen dit…
Vackert landskap
När vi började närma oss Yosemite började det regna på oss vilket gjorde att vi bestämde oss för att inte köra in i nationalparken utan stanna i den lilla byn Lee Vining som om möjligt är ännu mindre än Ridgecrest. Här har vi hittat några guldkorn som det lilla mysiga hotellet vi nu bor på. Rummet är fräscht och fint men saknar några saker som luftkonditionering och toalett, men är som sagt mysigt ändå.
Till avdelningen roliga skyltar kan idag föras:
”Unattended children will be sold as slaves” (Barn utom uppsikt kommer säljas som slavar)
”Pirate parking only, all others will be flogged” (Parkering ändast för pirater, alla andra kommer pryglas)