I veckan har jag fokuserat mycket på de saker som Ludde redan gör rätt. Han har flera gånger fått all sin mat ute (eller iaf fått kämpa för den), men nu de sista gångerna har han fått den i sin skål inne för min fantasi tröt lite. Det sa dock slurp så försvann all maten på en gång, toppen tycker jag.
Så, jag har klickat spontankontakt (det blir inte många klick det… han kan gå med nosen i backen hur länge som helst, men det börjar bli bättre) och ”skvaller”. Här om kvällen fick jag honom att inte sticka iväg över en gräsmatta och kolla om det fanns några rådjur, helt underbart! Jag klickade när han stannade till och tittade, och så fick han leta godis på marken bakom sig. Sen gick vi vidare och han stannade till och tittade igen, klick och godis. Sen gick vi igen och då tittade han till snabbt åt ”fel” håll och sen på mig, klick godis. Himlans kul tycker jag! Det gäller bara att vara snabb med klickern. Jag har gjort samma sak när han fått syn på andra hundar osv. Just nu klickar jag när han stannar/tittar och då tittar han på mig (efter klicket), målet är ju att han ska titta på det han hittat och sen på mig för att få klick och det känns som om vi är på väg dit nu.
Lusen har blivit mer matglad… Igår kväll försvann två semlor från soffbordet, och det var varken jag eller Johannes som ätit upp dem… Som tur var blev Ludde inte dålig i magen av det. Nu måste jag börja tänka på att inte lämna godsaker på soffbordet, det har jag inte behövt så mycket tidigare.
I helgen ska vi till Huskvarna på femtioårsfest, så Ludde ska vara hos Cissi och Dexter.