Föreläsningar

I helgen har vi lyssnat på följande föreläsningar

Tillämpad etologi – inledning.

Föreläsare: Per Jensen (Prof., husdjursetologi, forskningschef, Linköpings universitet.)

Det är svårt att veta om djuret gör något instinktivt eller inlärt.

Hunden domestiverades för 15 000 år sedan. Den intensiva rasaveln har bara pågått i 200 år.

Genom systematisk avel förändrar man utseendet men inte grundläggande beteenden, som t ex suggors behov att bygga bo innan grisning.

De olika hundraserna har olika genetiska förutsättningar, ovanpå det kommer sedan träning (det är t ex inte så lätt att lära en golden att valla, det går men den kommer aldrig att göra det lika bra som en border collie). Beteenden har alltid en genetisk grund, även inlärda beteenden.

Om djurens beteende inte blir tillgodosedda kan de utveckla stereotypier, t ex krubbitning hos häst, fjäderhackning hos höns.

Han berättade också om ett experiment med att återinföra trumpetartranor i Kanada. Probelmet var bara att nästan allihop dog. Efter ett tag kom de på att det berodde på att tranorna var präglade på människor och därför gick för nära människor, blev tagna av katter, påkörda osv. Då började de prägla dem på något som liknade en trana (människorna var utklädda när de matade dem osv). Då gick det bättre, men framåt hösten dog de ändå. Då kom de på att tranornas förmåga att veta VART de skulle migrera inte var medfödd utan något de måste lära sig. Då präglade de fåglarna på ett lättviktsflygplan, och när hösten kom flyg de till Mexico med fåglarna. Året efter det hittade de själva.

Genetik och etologi.

Föreläsare: Per Jensen

Per pratade om inlärningsforskning där man genom selektiv avel av möss fått fram "smarta" och "korkade" möss på bara 7 generationer. Således verkade intelligensen vara medfödd. Dock testade man sedan att sätta de smarta och de korkade mössen i olika miljöer. En utarmad miljö, en vanlig labmiljö och en berikad miljö (med klätteranordningar, spån, gångar osv). Råttorna som var i den utarmade miljön var lika korkade (även de som hade smarta föräldrar). I den normala miljön såg man skillnaden enligt tidigare men i den berikade miljön var skillnaden mellan smarta och korkade väldigt mycket mindre än tidigare så att skillnaden mellan dem nästan försvann helt.

Alla beteenden har en genetisk del (arv) och en miljöberoende del (inlärt). Generna talar om när och vad man ska lära sig (gå, prata etc). Detaljerna måste läras in men reaktionsnormen är medfödd. Han pratade även om prägling och Konrad Lorens som präglade ankor och kycklingar så att de följde efter honom. För att definieras som "mamma" ska föremålet vara stort, röra sig och gärna låta. En lärare hade visat detta för sina elever genom att ha 20 kycklingar. Hälften präglades på en blå sko och hälften på en brun. Sen blandades kycklingarna och två olika personer tog på sig varsinn sko och gick åt varsitt håll, varpå kycklingarna följde efter "sin" sko. 

Etologi – grundbegrepp och principer 1.

Föreläsare: Sverre Sjölander: Prof., zoologi, särskilt ethologi, Linköpings universitet.

Sverre är otroligt underhållande att lyssna på och visar med miner och gester vad han menar.

En svala "lär sig" inte att flyga på 0.3 sekunder (tiden från det att den ramlar ur boet tills dess den inte slår i marken) utan det är ett program som finns medfött. Hjärnan är helt enkelt en komplicerad dator med tusentals program.

Djuren vet vad de ska göra men kan inte förklara varför. Sverre tog ett exempel med en fågel som börjar bygga ett bo på våren. "Varför gör du det?" "Ingen aning, det känns rätt". Djuret vet inte vad beteendet går ut på, men det utlöser en tillfredsställelse. Han pratade också om medfödda och inlärda sånger hos fåglar. Gräsänder har sitt läte medfött, medan domherrarna lär sig pappas sång (eller Helan går om man spelar det för den…)

Kräftor får inte panik av att bli kokta levande för att varmt vatten är inget som de har ett "program" för att hantera. Varmt vatten finns helt enkelt inte i deras miljö. Tropiska fiskar däremot vet att varmt vatten är farligt (t ex att de simmar på för grunt vatten och håller på att bli överhettade), därför får de panik när de stoppas i varmt vatten.

Kommunikation och kognition. 

Föreläsare: Sverre Sjölander

Varje djur har sin värld, vissa delar överlappar andra gör det inte. En genomgång av syn, hörsel, känsel, smak och lukt hos olika djur och hur de anpassats efter vad djuren behöver.

Hjärnan skapar vår verklighet, så hur kan vi veta vad det är som är verklighet? Tänk dig att du ser en strand, hör en motorväg och känner att du sitter i en stol. Vad är verklighet då? Det darwinistiska svaret "Den som såg ett lamm där det stod ett lejon överlevde inte"

Etologi i fält.

Föreläsare: Nisse Hilldén: Zoolog, Havets Hus

Nu vet jag en väldans massa om fiskar som jag inte hade en aning om tidigare. T ex att stensnultran är den vanligaste kustlevande fisken i svenska vatten. Den är 12 cm lång och har en prick på stjärten och en på ryggfenan… Nisse berättade hur han studerat de här fiskarna och kartlagt bland annat deras revirstorlekar.

Videofilm: The dog that changed the world

Intressant film om hur dvärghundar kom till England från Kina och överklassdamerna började avla på utseende och anordna utställningar.

Introduktion – Etologins historia.

Föreläsare: Sverre Sjölander

Etologiforskning kopplat till människan. Han började med det stora genombrott som kom i och med Darwin och att kyrkan fram till upplysningen hade förbjudit obduktioner. Detta var ju något som verkligen upprörde samhället, att vara släkt med aporna. Detta ledde bland annat till (misstolkades) att de erfarenheter man hade från djuravel började diskuteras på samma sätt med människor. Skulle vilka som  helst få barn osv. Nazisterna drev ju det till sin spets. Under 1900-talets början fanns det två synsätt på människan "sorteringsskolan"/klassamhället och behaviorismen som hävdade att alla var lika och det var bara miljön som påverkade. Nu vet man att man inte kan säga att en sak är arv och en miljö utan det är en kombination, men slutfrågan är hur vi ska undvika att komma tillbaka till "människoavel".

Djurs beteende i det gamla bondesamhället -straff för djur och människor

Föreläsare: Niklas Cserhalmi: Dr. agrarhistoria, Bitr. museidirektör, Utställn. chef arbetsmuseum.

Det jag mest lärde mig av den här föreläsningen var att 1540 producerade en ko 400 kg mjölk på ett år. År 2000 producerade en ko 20 000 kg mjölk på ett år… En rätt rejäl ökning med andra ord! Niklas pratade också om djurskydd förr och nu och hade exempel från domstolsprotokoll som fällt och friat personer som t ex piskat sin häst (en bonde som piskade sin istadiga häst på 1860-talet dömdes till böter, en travtränare som piskade sin istadiga häst 1979 friades). Han diskuterade också svältfödning av djur under vintern och huruvida det var vanligt förekommande eller inte. Enligt en enkätsammanställning verkade det väldigt vanligt, men i domstolsprotokoll hade t ex en dräng anmält en baron för svältfödning och det hade han ju knappast vågat göra om det var så utbrett.

Primatetologi.

Föreläsare: Karolina Westlund: Dr. etolog. Primatologi, Smittskyddsinstitutet, Solna.

Intressant om apors sociala strukturer, ungvårdnad, kommunikation och sociala beteende.

En introduktion till praktisk djurträning

Föreläsare: Karolina Westlund

Pratade om klickerträning, så det var inte så mycket nytt, men det allra mest intressanta var alla de filmer hon visade från när olika djur tränades (jag har hittat några av filmerna/liknande filmer på YouTube, jag lägger ut dem sen). På SMI har de labbapor som de tränar att sitta stilla och hålla i targets för att ta blodprov, ge spruta, göra ultraljud etc. Aporna belönas enbart med föda, och de gillar t ex russin och pastaspiraler. Det svåra med att träna dem är att det alltid är mer än en apa i buren (de får inte vara ensamma). Dessutom spelar dominansstrukturen mellan aporna in i det hela och försvårar träningen. De använder sig mycket av targets. T ex när de tränar en apa som inte är dominant får den dominanta apan sitta och hålla i en annan target under tiden.