Lena hittade ett så bra namn på metallapportsträningen, och skrev ett jättebra inlägg om densamma här omdagen – ni hittar det här – så jag lånar det.
Diesel hämtar metallapporten om jag kastar dem, och plockar upp den frivilligt framför mig, men hon gör det lite mesigt. Hon håller väldigt försiktigt och hon tycker inte den är så kul. Därför har jag liksom Lena inlett projekt älska din metallapport.
Innan jag började så visste jag att jag har ett par väldigt bra grundförutsättningar: när Diesel hittar något så kommer hon med det till mig, och inne så bär hon runt på allt som ligger på golvet och som går att få in i munnen.
Jag tränade lite med den ute först och belönade med kastad boll så fort hon grep. Sedan tog jag med den in och la den på golvet utan att hon såg det och gick till ett annat rum. När hon kom med den till mig belönade jag massor och ”glömde” den på golvet igen. Efter att ha gjort så några gånger så la jag den överst i leksakslådan (som väldigt sällan är full med leksaker för de brukar ligga och drälla i hela huset, men just nu hade jag faktiskt precis städat så alla leksaker låg i den). När jag satt i soffan och Diesel gick till leksakslådan fick hon syn på metallapporten, grep den och kom till mig varpå hon fick en massa belöning. Jag la tillbaka den i leksakslådan och hon hämtade den igen. När vi hade gjort det några gånger och jag ville titta på film istället så la jag undan metallapporten.
När jag gick och la mig gömde jag metallapporten långt ner i leksakslådan, och nästa morgon ett tu tre, så satt det en Dieselråtta bredvid min säng med en metallapport i munnen 🙂 Hon fick så klart massor med belöning, och sedan la jag undan metallapporten lite.
Här om kvällen låg metallapporten på soffbordet bredvid en påse med tuggben. Diesel fick syn på den, grep den och gav den till mig varpå hon fick ett tuggben 🙂
Nu bor metallapporten i leksakslådan och Diesel hämtar den lite då och då (och väljer den framför de andra leksakerna). Nästa steg var att bättre på greppet ytterligare lite. Sedan tidigare har jag tränat henne på att hålla emot när jag håller i föremålet hon har i munnen, att hålla fast det även om det finns belöningar i närheten och att hålla det stilla när jag knackar på det. Nu har jag börjat med att hon ska få ”sno” metallapporten för mig. Jag håller den en liten bit upp i luften, så att hon precis får hoppa för att ta den. De första gångerna släppte jag bara hon tog den i munnen, men allt eftersom håller jag hårdare och hårdare. Efter bara fem-sex repetitioner håller hon så hårt att hon kan ”slita” den ur handen på mig när jag håller med ett ”medelfast” grepp, så vi är på rätt väg 🙂
Underbart roligt att hon satt med den på morgonen, hahaha! Jag ska också försöka få till den där ”slite den ur mina händer-känslan” men vi är inte där än, måste bära den med glädje lite till…