Goldenbus

Nu har vi varit nere i hundgården och busat med tre andra golden, Ossi, Smilla och Santos. Det gick vilt till, på goldenvis. Brottning och springa omkring, sen ligga i en hög och tugga på en pinne innan man börjar springa igen. Jag har även lagt upp bilder i galleriet, men det är ganska svårt att skilja dem åt!

Hundkursen med Roger Markström blev tyvärr inställd eftersom det var för mycket snö, så den får vi ta en annan gång.

Lyssna…

När man tränar är Ludde fullständigt fokuserad, men när han fått gå och nosa en stund då är det inte lika roligt att komma när matte ropar. Mia och jag gick därför ner till hundgården för att öva inkallning även då Ludde hittat något roligt att nosa på. Att bara skicka honom mellan oss funkar jättebra. När vi gjort det några gånger så visste han vad som skulle hända och höll sig nära. När vi slutade med det och han fick nosa runt så lyssnade han knappt alls då vi ropade. Att man spran åt andra hållet brydde han sig inte heller om. Så vi sa “hej då” och gick ut ur hundgården. Det tog en stund för honom att fatta att vi faktiskt hade lämnat honom ensam (om man gör det när man är ute i “riktiga” skogen, dvs går och gömmer sig eller så så tycker han inte det är speciellt läskigt för han tycker att han kan hålla koll på en på långt håll och sen följa efter i sin takt). När vi lämnade hundgården kunde han ju verkligen inte följa med oss, fastän han kommit fram till att han ville det… Efter en stund gick vi in igen och kallade in honom. Gissa vem som kom som ett skott? VI övade ett par gånger (inte för länge så att det blev tråkigt) och sen gick vi ut ur hundgården för att gå runt tjärnen. Under promenaden fick vi till flera jättebra inkallningar, bland annat en då han var borta hos en annan hund (10 meter bort), men han kom iaf! En gång då han nosade runt inne i skogen så att vi inte såg honom kom han jättefint då vi kallade. Whee, det kanske går att få honom också att lyssna! Vi måste bara öva, öva och öva samt se till att han inte kan göra fel.

Nu ska jag gå och hämta tvätten och ikväll blir det föreläsning med Roger Markström.

Apporteringskurs!

För några dagar sedan hittade jag en apporteringskurs som vi ville gå. Problemet är bara att den håller till långt ute i skogen och vi har ingen bil. Efter att ha funderat fram och tillbaka, sätta sidovagn på motorcykeln, hyra bil och så vidare så hjälpte kursledaren oss att få kontakt med en annan kursdeltagare som vi kan samåka med. Jippee!! Så nu blir det apporteringskurs. Vi ska bara finslipa inkallningen lite och köpa fler dummiesar.

Bus i skogen

Nu har Santos (golden) och Maja (flatte) åkt hem och Ludde ligger däckad på golvet. Jag, Elin och Emma var ute och gick i skogen och yrvädrena sprang omkring som bara den. Det märks verkligen att de är retrievrar. De var överlyckliga och bar på pinnar, sprang omkring en stund och havererade sedan i en hög och tuggade lite på sina pinnar. De passade också på att bada (naturligtvis, vad är väl en skogspromenad utan ett uppiggande lerbad?) . På Maja syntes det inte så mycket, men Ludde och Santos blev ganska svarta. Sedan avslutade vi det hela med att äta resterna av Luddes födelsedagstårta och öva passivitet i hallen. Det var inte kul att ligga stilla och vänta när man kunde busa, men efter ett tag gick det bra och de låg/satt stilla så fint.

Ludde fyller ett

Nu har skrutten blivit ett år (på en fredag, den trettonde… fast jag upplevde ingen särskild otur). VI firade dagen med att åka till veterinären tillsammans med syrran Gudrun för att vaccinera och röntga. Veterinären sa att det såg bra ut, men vi får vänta en vecka tills “gubben i Stockholm” läst av plåtarna. När vi kom hem fick Ludde i alla fall födelsedagsbiff och idag blev det tårta.
På söndag ska vi ut i skogen och träffa två personer från AoH som också har retrievrar. Det ska bli skoj, men nu måste vi sova så att vi orkar upp imorgon. Natti!