Härmar Ludde?
Såg att en av valparna kör Luddes stil
Idag har vi varit ute en sväng med Cicci och Dexter. Båda lössen var duktiga och lyckades nästan undvika att bli svarta. Det fick dock bli en liten avspolning med vattenslangen nere i garaget, det var inte helt uppskattat.
Nya bilder
I fredags var vi hos valparna igen, här finns lite bilder
Jag har hört att jag är saknad, det är alltid trevligt att någon bryr sig om en och undrar vart man tagit vägen! Anledningen att jag inte har uppdaterat på ett tag är att det hänt en massa saker här. Först var jag och mamma i Danmark i torsdags, jättetrevligt! När jag skulle köra till skolan i fredags upptäckte jag att min motorcykel blivit stulen, så det blev till att ringa polisen och försäkringsbolaget, som dock inte kommer ge mig några pengar förrän om 30 dagar. Sen åkte vi och tittade på valparna, de har vuxit mycket sen sist! Otroligt söta och charmiga! När vi sen kom hem (efter att ha hämtat Ludde på Torp, i Uddevalla, dit han åkt med Cicci och Dexter efter att Cicci passat honom sen i onsdags, var lägenheten rökfylld för vi hade råkat lämna en lampa i en fåtölj. Som tur var kom vi hem i tid, men gårdagen ägnades åt att städa, vädra och tvätta för att bli av med röklukten. På kvällen åkte vi och köpte en ny motorcykel (en likadan, bara en årsmodell nyare). I dag har vi fortsatt tvätta och sen åkte vi och köpte nya hjälmar, nytt lås och nya handskar för låset blev ju förstört (fast de hade sågat sönder bromsskivan) och resten låg inlåst i motorcykeln så det försvann också.
Ludde har fått ta det väldigt lugnt i helgen eftersom vi haft så mycket annat att göra. Nu på kvällen tränade jag lite fotposition och stadga i inkallning och avslut (dvs att han inte ska sätta sig från liggande och stående när jag går tillbaka efter läggande och ställande under gång) och han var väldigt duktig.
Här kommer en liten film på valparna också
4 veckor
Namn
Igår tränade jag lite apportering till med Ludde och Dexter, de var så duktiga. Ludde plockar nu upp apporten rätt från mina fötter (då ligger den lite upphöjd) och Dexter kan ta apporten, gå och sätta sig utan att spotta ut den. Jag gjorde ett litet "program" av det hela där jag satte båda hundarna framför mig, gav dem varsinn apport (alltså höll fram, väntade, sa apport), backade, kallade in och satte dem framför mig igen och tog apporten. De var jätteduktiga, speciellt när jag hade lurat dem en gång och hållt handen under nosen så de trodde de skulle släppa, men när de insåg att de inte skulle de höll de så fint tills jag sa tack.
På kvällen var jag på HiK och "dömde" ett ekipage. Det gick till så att hela gruppen fick döma ett ekipage (samma) samtidigt som domaren gjorde det och efteråt pratade vi om vad vi hade sett och vilket betyg det var. Jag tyckte jag var elak med betygen, men jag fick ihop 175 poäng, den verkliga summan blev sedan 160… Det är svårt att döma, och sedan kan jag bara tänka mig hur svårt det är att döma alla likadant.
Nu så jag att valparnas namn hade kommit in på Hunddata, det blev
Vildsilkes Frej
Vildsilkes Freija
Vildsilkes Fantasi
Vildsilkes Fideli
Vildsilkes Flinga
Vem som är "vår" vet vi inte än. Fantasi och Fideli var jag medhjälpare till två hästar som hette, mor och dotter.
Valpar
Idag har vi varit i Lilla Edet och hälsat på helt ljuvliga labradorvalpar. Här finns lite bilder på dem, och imorgon kommer det en liten film.
7 veckor Foto: Elsa & Johannes
Här finns också en film på Ellens valpar som vi filmade i torsdags då valparna var tre veckor (och en dag) gamla.
Mer filmer
Labradorvalpar
Lydnadstävling i Partille (dock bara halva för sen dog batteriet)
Överdrivet?
Enligt GP finns det folk som lägger upp mot en miljon kronor på sin hund
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=119&a=421413
De får kläder, smycken, iPodar (!)… Jag tycker nog det börjar gå lite för långt… Jag vet hur de kläderna skulle se ut på Ludde efter en timme i skogen, hehe
Eller varför inte ett par glasögon?
http://www.coolstuff.se/p853/Doggles.html
”Fikonspråk”
På våra instruktörsutbildningar har vi pratat om positiva och negativa förstärkningar och bestraffning, eller "fikonspråk" som Kenth Svartberg kallar det (hans artikel om det finns här http://www.svartbergs.se/lasvart.html). Att veta skillnaden i teorin kanske inte är så jätteviktigt egentligen, men jag tycker det är lite kul. Det man framförallt måste veta, tycker jag, är hur man själv använder sina förstärkningar och straff för det är så enkelt att det inte finns någon som enbart jobbar med en av dessa fyra. Man kan ju bestämma sig för vilka man vill jobba med och satsa på att göra det så mycket som möjligt, men jag känner iaf att jag ibland glider över till någon som jag inte alls hade tänkt mig.
Så, enkelt beskrivet så funkar det så här
positivt – man lägger till något
negativt – man tar bort något
förstärkning – något som gör att beteendet ökar
bestraffning – något som gör att beteendet avtar
några exempel och vad hunden "tänker"
positiv förstärkning – man lägger till något när hunden gör rätt, t ex kasta en boll ("skitkul, jag fick en boll", under förutsättning att hunden gillar bollar, om hunden är rädd för bollar blir det alls ingen positiv förstärlning)
negativ förstärkning – man tar bort något obehagligt när hunden gör rätt, t ex elhalsband, tvångsapportering (lättnad, "vad skönt att det försvann" )
positiv bestraffning – man lägger till något när hunden gör fel, t ex ett koppelryck då den går ur fotposition
negativ bestraffning – utebliven belöning, timeout
Jag tycker också det aktualiserar tanken om man vill vara en förebyggare eller en åtgärdare (Eva Bodfält). Att vara en förebyggare kräver mycket mer av föraren. Man måste tänka före hunden och berömma den för att den gör rätt istället för att skrika efter den då den gör fel.
En annan återknytning, om man ser till tanten som "skäller" på sina hundar när de skäller "tyst, tyst, tyst" så hade hon ju tänkt det som en positiv bestraffning, dvs hon lägger till något för att få beteendet att avta, hundarna däremot uppfattar det som en positiv förstärkning, "matte skäller också, då måste vi fortsätta skälla". Så det man hela tiden måste tänka på är hur HUNDEN uppfattar förstärkningen eller bestraffningen. Tycker den verkligen om bollar? Bryr den sig om ett koppelryck?
Mitt mål är att jobba med positiv förstärkning, t ex godis, leksaker, aktiviteter, och negativ bestraffning, t ex utebliven belöning och timeout, men ibland glider jag över till positiv bestraffning, t ex om Ludde inte kommer på inkallning, då kan jag morra till åt honom och sedan gå och hämta honom. Sen försöker jag tänka på hur jag ska göra för att inkallningen ska lyckas istället, t ex göra det intressant att komma till mig, inte kalla in när jag ändå inte tror att han kommer osv.
Inte så lätt
Det här med hundträning är inte så lätt, vilket alla vi som faktiskt tränar hund vet. "Vänliga" personer på bussen brukar ju glatt föreslå både det ena och det andra, trots att de aldrig haft hund själva… Det jag ville komma fram till var en liten fortsättning på gårdagens inlägg om "fikonspråk". Visst att man vet vad man vill göra, men det är inte alltid så lätt att göra det. Blir man upprörd och irriterad kanske man ska ta en paus, men i andra situationer finns det då lägen där det är motiverat att "byta" strategi? T ex använda positiv bestraffning? Är det skillnad på vardagslydnad, nyinlärning och tävlingslydnad i vilken strategi man använder?
Jag tycker det. På lydnadsplanen vill jag att Ludde ska vara glad och fokuserad, bästa sättet för mig att få det är att variera mellan positiv förstärkning (godis, leksak, lek) och negativ bestraffning (time out, utebliven belöning). Att däremot gorma och skrika eller rycka i kopplet gör honom inte direkt mer motiverad, utan snarare ännu slöare och låg. I nyinlärning när hunden inte har en aning om vad den ska göra tycker jag att man ska underlätta för den att förstå vad den ska göra och berömma massor när den gör rätt. I vardagslydnaden däremot tycker jag ibland det kan vara motiverat med positiv bestraffning, t ex spruta lite vatten på en hund som skäller. Ibland kan jag också känna att det är lättaste sättet att få hunden att förstå vad man menar, och det lämnar inga bestående men. Däremot får man naturligtvis inte glömma bort att berömma och belöna när hunden gör rätt utan att man har behövt använda sin positiva bestraffning.
Idag kan jag redan räkna till tre positiva bestraffningar… Dexter har sovit här i natt. Eller, han har inte sovit och det tyckte jag inte var bra. Han har pipt och "vankat" (något jag vaknar av direkt, och det beror alltså inte på att han behövde gå ut). Vi började med att han sov nedanför vår säng i sovrummet (där Ludde alltid ligger). Det gick jättebra i en timme, sen stannade hissen på vårt våningsplan och då for han upp som en raket. Då satte jag honom i vardagsrummet och satte ett kompostgaller för dörröppningen. Det gick bra fram tills kl 5:30, då började han pipa… Jag ville inte alls gå upp så jag flyttade honom till biabädden i sovrummet och satte ett kompostgaller för. När han pep sprutade jag lite vatten på honom och efter två gånger så var han helt tyst och sov fint fram till 9:30 då jag kände för att gå upp.
När vi är ute och går har Ludde och Dexter pippi på att stanna och kissa var femte meter, om de får. Jag gör så att jag säger "nu går vi" när jag ser att de är på väg att stanna. Stannar de ändå fortsätter jag gå alt. petar till dem lite och säger igen "nu går vi" (de är alltså kopplade så kopplet sträcks när jag går). När de gått fint en bit säger jag "ok" och pekar på gräset/ett träd/en stolpe och låter dem kissa. Tanken är ju att de inte ska försöka stanna alls förrän jag säger ok, men nu är det iaf så att jag i sju fall av tio bara behöver säga "nu går vi" så stannar de inte. Detta bara på fem promenader.
När vi sen kom in tyckte jag de skulle sätta sig medan vi väntade på hissen, men Ludde var i någon annan värld när jag sa "sitt" så jag knuffade till honom lite och sa "hallå där" och upprepade sen sitt, varpå han satte sig.
Nu ska jag fortsätta tänka lite, så återkommer jag senare.