Kategori: Resor

Efter en mycket trevlig helg i Washington är vi nu på väg mot Denver, CO, där vi ska vara på måndag.

I lördags åkte jag buss runt Washington och tittade på katedralen, Embassy row (där 52 länders ambassader ligger), Vita huset, Washington monument, The Capitol, massa monument, Arlington Cemetary (bara från bussen) och gick runt ännu mer. Jag fick världens skoskav av mina nya skor, så när jag haft dem i två timmar fick jag låna Michelles skor, som jag också fick skoskav av… På vägen hem från stan till hostellet gick jag barfota och fick brännblåsor på hälarna…

På söndagen var det inte så lätt att gå eftersom mina fötter gjorde jätteont, men jag plåstrade om dem ordentligt (tejpade in dem helt och hållet) och gick till National Musem of Natural History och sen gick jag och tittade på Declaration of Independence. Man såg inte så mycket av den eftersom texten bleknat, men den skrevs iaf på 4 juli 1774 (tror jag) och förklarade därmed USA självständigt från England.

Resan till och från Washington tog eviga tider, närmare bestämt sex-sju timmar enkel resa, men med trevligt sällskap och musik gick det riktigt bra att köra.

I måndags var vi på kontoret och fixade det sista med bilarna (de skulle bara ut en gång till innan de skulle levereras till återförsäljarna). På kvällen skulle jag och Michelle åkt till New York, men det regnade (och var kallt som omväxling) så vi åkte till Garden State Plaza istället. Jag köpte en ”dramaten” som jag ska ha på resan till Denver, en handväska (som rymmer hur mycket som helst) och en tunn tröja att ha i bilen när det blir för kallt.

I tisdags tog vi sovmorgon (eftersom vi kommer få hur mycket övertid som helst på väg till Denver). På kvällen åkte vi till Boston och hade runda bords-möte med de fem personerna som kört varsinn S80 i en vecka (dem vi träffade när vi var i Boston sist och hade genomgång med). Det var väldigt intressant att höra vad de tyckte om bilen och se vad vi missat berätta för dem, vad de missuppfattat och vad som inte funkade.

Vi var hemma runt ett på natten så i morse tog vi också sovmorgon och halv tre började vi köra mot Stillman Volvo i Pennsylvania där vi skulle vara med på ytterligare ett runda bords-möte, denna gång med fem personer som kört XC70 i två veckor. De som kört XC70n var helt andra människor så diskussionerna blev väldigt annorlunda. De hade inte heller använt så många av de roliga funktionerna i bilarna. Till sist fick vi lite mat och sen läste vi av en massa inställningar i bilarna och åkte till hotellet.

Nu har vi bänkat oss framför våra datorer (Emma fick sin Mac idag så nu kör hon två datorer parallellt i sin säng). Jag ska försöka hitta ett AAA-kontor i närheten så att vi kan plocka på oss lite kartor mm imorgon. Jag har iaf gjort en karta över ungefär hur vi ska köra, och det är riktigt långt, men det ska bli kul. Vi har laddat upp med en massa nötter, frukt, dricka och filmer som vi kan ha i bilen.

Färdväg

Efter en halvdag på jobbet åkte vi hem och mötte Sandra, Jenny Ann och Helena på uppfarten. Vi laddade upp med att äta hamburgare och sen åkte vi iväg. Halv tre kom vi iväg och halv nio var vi framme… Det tog riktigt lång tid att köra eftersom det var mycket köer pga mycket trafik och en del olyckor. Vi såg bland annat en bil som brann.

Väl framme i Washington körde vi runt en stund och letade efter vandrarhemmet. Den här stan är väldigt spännande att köra i eftersom de flesta gatorna är enkelriktade. Efter en sväng nästan ner till Vita huset och två varv i en och samma rondell hittade vi äntligen vandrarhemmet. Nästa problem blev att hitta parkeringsplats och mat… Det blev jättegod Thaimat och när vi kom tillbaka till vandrarhemmet fanns det en ledig plats precis utanför.

Pappa passade också på att ringa från Malaysia så jag passade på att be honom ta reda på vad en iPod Nano kostar där. Den jag vill ha kostar 199 dollar här, så jag hoppas den är billigare där, vi får väl se.

Nu har vi fått två rum (vi är sju personer) och hittat det trådlösa nätverket. Nu ska jag sova så att jag orkar turista ordentligt imorgon. Michelle kommer hit runt lunch så då ska jag träffa henne.

När vi kom till jobbet i morse var det massor att fixa med bilarna. VI fixade färdigt rapporterna i databasen och skrev ut papper så att Bengt kunde lämna ut bilarna, sen körde vi direkt till Albany, staten New Yorks ”huvudstad”. Där lämnade vi en bil och hämtade en annan. Ett tag verkade det som om vi skulle sitta fast där i två timmar för att vi inte skulle få tag på bilen vi skulle köra hem, så vi gick in på ett stort köpcentrum och letade skor. Till sist blev det iaf så att vi bara behövde vara där 30 minuter och sean körde vi hemåt igen. Tur och retur tog resan sex timmar.

Innan vi åkte hem åkte vi till Palisades där jag letae hoodtröja (utan resultat), klämde på en GPS (det blir nog en Garmin), bytte Emmas skor och köpte tre par skor… Det var inte meningen att jag skulle handla, men skorna kostade 10 dollar paret och var jättefina… Det blev ett par spetsiga svarta ”läder”skor, ett par röda converse och ett par blåa tygskor. Sen åkte vi hem och jag lämnade Emma för att åka till Michelle. När jag kom dit åt vi köttbullar och potatismos, mums! Sen pratade vi en massa och drack te. Michelle ska bara vara kvar tre veckor till, men innan dess ska vi hinna åka in till New York tillsammans ett par gånger och rida lite. Jag hittade ett ställe där man först red i två timmar och sedan blev det BBQ, det tycker jag verkar kul så nu ska jag försöka boka plats där. Så efter en mycket trevlig dag ska jag nu sova en stund innan det är dags att åka till jobbet och sedan till Washington.

Vi fordrev dagen med att jobba vidare pa var databas, efter att vi lyckats koppla upp mot Volvo via VPN. Halv fyra kom tre personer som ska kora de nya S80-bilarna en vecka. Adam och Marc holl det mesta av presentationen om bilarna for dem, men vi kunde vara lite behjalpliga ocksa eftersom vi faktiskt kort bilarna ratt mycket. Den viktigaste funktionen ar collision mitigation, dvs om foraren ar lite ouppmarksam och kommer for nara fordonet framfor blinkar och tjuter bilen och borjar forbereda bromsarna. Bromsar inte foraren sa fortsatter bilen att varna och bromsar sedan med 50% av bromskapaciteten for att lindra krocken.

Pa kvallen akte vi in till Boston och letade skor (Emma hittade tva par, jag far kopa mina i Nyack) och en red Sox/troja till mig, men nagon troja blev det inte for de stangde affarerna klockan atta. Sen gick vi pa Transformers med CETAC-Marcus. Den var precis lika story-los som Johannes sa, men den gick att titta pa.

Nu ska vi ata frukost och sen ar vi pa vag hem till Nyack igen. Det kanns som om vi varit borta jattelange. Forst ska vi bara lyckas checka ut… Notan hamnade pa 1 236 dollar, utan frukosten idag. Tur att inte vi behover betala det…

Vi var tillbaka på Volvo klockan tre, efter att ha försökt hitta en Red Sox-tröja till mig utan att lyckas. Vi fixade lite småsaker på jobbet och sen åkte vi hem. Det var väldigt skönt att komma hem igen 😉 På verandan låg ett paket till pappa, en kondensor, men mina filmer har inte dykt upp än.

Nu i kväll har jag fixat lite bilder. Några från Boston
Tennis fredag
Turist lördag
Turist söndag
Baseball måndag

JP Morgan Charity Race (28 juni, när vi var i Boston sist)

Imorgon ska jag kanske träffa Michelle, en tjej som jag var på språkresa med i Spanien sommaren 2000. Det visade sig att hon jobbar som au pair i New York, närmare bestämt bara 30 minuter från mig. Ibland är världen rätt liten… I helgen åker vi till Washington (jag, Emma, Sandra och Jenny Ann) och på tisdag ska vi till Boston igen. På onsdag börjar vi köra mot Denver och flyger hem därifrån tisdagen där på. Sen är det bara en vecka kvar så kommer Johannes och efter ytterligare en vecka flyger vi till San Francisco. Snart är sommaren slut… Det har gått riktigt fort måste jag säga.

Det blev inte så lugnt… Först planerade vi lite inför presentationen och sen lyckades vi få tag på biljetter till kvällens Red Sox-match, så Emma och jag skyndade oss hem för att byta om och de två killarna vi jobbat tillsammans med (säljare) gick och köpte kläder för att ha på matchen… (de hann inte hem och vill inte gå på baseball i skjorta och slips). Sen åkte vi buss till Fenway Park och köpte öl och korv innan vi letade upp våra platser. Vi ade hfått riktigt bra platser, precis framme vid fältet. De kostar tydligen 200-250 dollar styck och är riktigt svåra att få tag på…

Jag har nästan fattat hur spelet funkar, men det roligaste var att bara titta på allt folk som var där. Matchen gick ganska snabbt, det tog bara två timmar (ibland tar det tre timmar eller mer). Sen gick vi till en pub, drack mer öl och spelade biljard.

Lite efter tolv ramlade vi in på hotellet igen efter en riktigt trevlig kväll. Dessutom var den billig eftersom killarna bjöd på allt… De är vana vid att betala och dessutom är de vana vid att alltid hålla upp dörren för tjejer. Det är väldigt annorlunda för oss som är vana att klara oss själva. Det är extra intressant när man ska gå genom en dörr och man sedan inte har en aning om vart man ska gå utan bara den som håller upp dörren vet det…

Idag ramlade vi in i lagom tid till säljmötet klockan nio. Tiden var inte lika hård idag när chefen var borta (igår låste han dörren klockan nio när mötet skulle börja) utan idag var det mer amerikansk tidshållning. Nu ska vi pilla lite databas i vårt nya kontor, den bakre delen av showrummet där försäljningsbilarna står. Receptionisten sitter också där, så vi lär oss hur man ska svara i telefon ”It´s a great day at Volvo Boston. How may I help you?”

I fredags åkte vi till Boston dar vi traffade Jenny Ann och Sandra for att gora Boston. Vi passade aven pa att jobba lite, bade med att kora upp bilar till Boston och hos en aterforsaljare for att se hur det ar.

Vi var sex personer som körde upp fem bilar (för att alla skulle kunna komma hem när de ville). Det var lite krångligt att köra så långt och forfolja bilen framfor. (Datorn som jag skriver det har pa ar lite konstig, sa jag kor utan svenska bokstaver ett tag och fixar det sen.). Det var riktigt kul att kora S80n och testa ACCn (adaptive cruise control) lite mer. Riktigt haftigt att den anpassar hastigheten efter bilen framfor, men man ar lite nervos och undrar om den verkligen kommer att bromsa. Dessutom analyserar den hur man kort tidigare och hur bra man haller sig i sin fil for att avgora om man ar trott och bor ta en paus. Nar den tycker att man kor for daligt/vingligt far man en varning och det visas en kaffekopp pa instrumentpanelen. Jag fick tre kaffekoppar pa vagen hit…

Nar vi kom till Boston lamnade vi bilarna hos aterforsaljaren (dar vi aven ska jobba pa mandag och tisdag). Sen fick vi varsin Red Sox-keps och biljetter till en tennismatch. Vi akte dit tillsammans med tva av svenskarna som ocksa hade kort upp bilar. Det var inte sa mycket folk dar for de kanda spelarna spelade inte da. Iaf hade de en gubbe som var utkladd till en hummer som sprang omkring och var rolig (deras lag heter Boston Lobsters). Efter ett tag akte vi till deras hotell och lamnade deras saker och sen gick vi for att skaffa mat. Vi gick till Fenway park dar det var jattemycket folk eftersom Red Sox spelade match. Det var kul att se alla manniskor som gick omkring med antingen en keps eller en mossa med Red Sox-market pa. Baseball ar riktigt stort har. Tydligen spelar lagen valdigt ofta, upp till 170 matcher per ar.

Nar vi kom till vart hotell och insag vi att sangarna var for sma for att vi skulle kunna sova tva personer i varje sang… Det slutade med att Vi delade pa en sang (dvs en tog overdelen (den mjuka madrassen) och en tog underdelen och sa fick en sova pa soffan.

I lordags akte vi tunnelbanan in till Boston (har finns det iaf en fungerande kollektivtrafik). Sen gick vi runt dar och jag hittade en valdigt trevlig kladaffar. Pa kvallen var vi pa Fire and Ice och at mongolisk barbeque. Den var riktigt god och de hade mycket mer att valja pa an vad de har pa Bamboo.

I sondags akte vi aterigen in till stan och gick till Faneuil Hall (dit vi skulle gatt i fredags men da missuppfattade vi namnet och hamnade i Fenway park istallet). Det var riktigt mysigt dar vid hamnen med en massa marknadsstand. Vi satt i en park vid floden och at sushi.

Idag var vi hos aterforsaljaren halv atta. Vi borjade med att titta runt for att se vad allt fanns. Det har stallet ar valdigt stort. (vilket det borde vara eftersom det ar den storsta Volvo-aterforsaljaren i USA). Till skillnad fran i Sverige har de alla sina bilar inne och saljer dem direkt istallet for att bestalla dem fran fabriken, sa det ar dyrt for dem att inte salja bilarna snabbt. Sen var vi pa morgonmote dar de stamde av hur forsaljningen gatt och efter det gick vi till Service-avdelningen dar de bokar in folk for verkstadsbesok mm. Efter inte sa lang tid kandes det som att vi fattat vad de gor sa det blev lite trakigt. Sen hittade vi en ugn och lite kakor, sa nu finns det farska chocolate chip cookies.

Det vettiga vi ska gora innan vi gar hem ar att planera hur vi ska informera kunderna som ska provkora en S80 i tva veckor. Det ar tva saljare har som har huvudansvaret for det, men vi ska prata med dem och bestamma om de ska saga allt eller om vi ska gora nagot.

Ikvall blir det nog ganska lugnt. Eventuellt blir det tennis igen for vi fick fler biljetter. Nu ska vi ata kakor och planera motet imorgon.

Nu har vi nog återhämtat oss efter helgen. Det var helt klart en riktigt bra fest. God mat, goda vänner och trevlig sång. Jordgubbarna var jättegoda, trots att de inte var svenska. Vi satt på verandan, på lånade stolar vid lånade bord. Grannarna är toppen! FInt var det också, med massor med ljus och dukar från Ikea…

Under kvällen samlade vi mjukisdjur. Det fanns 21 st från början och den som hade flest vid kvällens slut vann (man hittade dem när någon lagt ifrån sig dem eller vann dem i utmaningar som kast med litet mjukisdjur mellan facklor och armbrytning). Dessvärre har vi ingen klar uppfattning om när kvällen var slut, så vi har inte utsett någon vinnare. Här hemma har vi iaf lyckats hitta sex övergivna mjukisdjur, undrar vad resten tog vägen.

Vi dansade naturligtvis även runt midsommarstången, fastän den var väldigt liten (kolla bilderna i galleriet, http://gallery.blomsterhundar.se). Det var dock väldigt mörkt ute så vi fick sätta en fackla i mitten för att se något. Jag pratade med grannarna dagen efter och de tyckte det verkade ha varit en jättetrevlig fest och undrade om fackeldansen var traditionell… Nej, för hemma behöver man inga facklor så dags på midsommarafton.

När maten var slut drog vi ner till Nyack och sen sov vi ett varierande antal timmar. Jag tror iaf att vi var 13 personer i huset under natten. Söndagen blev riktigt slapp (efter att jag och två till roat oss med att städa undan efter festen) och alla drog sig hemåt igen.

I måndags bar vi lite trötta på jobbet, men vi slet duktigt ändå. I veckan har det varit Tech-konferens, en massa tekniska specialister från Volvo som träffats och lärt sig saker. Vi skulle skrapa fram 14 bilar som de kunde provköra och i måndags morse såg det mörkt ut… Vi hittade tre bilar hos Tech Training, hade fyra av våra egna (de som personalen fått köra), varav en var i verkstaden, och sen hittade vi två S80 också… Vi blev lovade två bilar till från Tech Training, men vi visste inte när vi skulle få dem. Vi började iaf att förbereda de andra bilarna genom att lägga in koordinater i GPSen, lägga in CD-skivor, kolla mätarställningen, parkera dem på rätt ställe mm. Att parkera dem brevid varandra var inte så lätt eftersom parkeringen var rätt full…

I går lyckades vi få tag på en bil till, sen åkte vi till hamnen och var där i några timmar för att få tag på ytterligare 3 S80. De hade missat att fixa lite saker på dem innan de skeppade dem från Sverige, så de skickade it tre specialister från Sverige som skulle fixa saker och det tog tid… Vi blev dessutom lovade att fem XC70 skulle levereras med lastbil till Rockleigh dagen efter.

På vägen tillbaka var vi tvugna att testa de nya roliga sakerna i bilarna, ACC – Adaptive Cruise Control farthållare som minskar hastigheten om man har en bil framför sig som kör långsammare än en själv (så att man inte kör in i den bilen…) BLIS – Blind Spot Information System – som varnar om man har någon i döda vinkeln, Driver alert – som blinkar och piper om man kommer för nära en annan bil (t ex om man somnar och håller på att köra in i bilen framför…) samt Lane Depart Warning som varnar om man kör utanför sin fil (på motorvägen), återigen t ex om man blir trött och börjar vingla. Vi körde dock väldigt vingligt för att kunna testa den ordentligt…

I morse var vi på jobbet klockan sju (elva timmar efter det att vi åkt från jobbet…) och parkerade alla våra bilar (vi lyckades få ihop 14 stycken att lämna ut, plus våra fyra egna) brevid varandra. Sen skrev vi ut en massa papper och lämande ut bilnycklar. Sen gick vi ut för att försöka få behålla våra parkeringsplatser, men då var några redan tagna. En stund senare fick vi tag på koner för att reservera platserna så att ingen tog dem (vi skulle fått konerna igår, men då upptäcktes det att det bodde getingar bland dem). Efter det fick vi reda på att vi alls inte fick ha bilarna där för att parkeringsplatserna inte räckte så då fick vi flytta på bilarna… Till slut löste sig allt och alla fick köra bilar som de ville. Vi var nöjda med att allt flöt på och databasen fungerade riktigt bra.

På kvällen skulle vi åkt till Bear Mountain på bilshow, men den stormade bort (eller det var stormvarning så den blev inställd). Istället blev det videospel på en pub i Palisades Mall. Sen åt vi och pratade med deltagare på Tech-konferensen.

Väl hemma igen fixade jag lite bilder, men jag har fortfarande 200 bilder kvar att fixa (bland annat från mitt turistande förra helgen…), men de kommer senare. Nu ska jag sova så att jag kan vara på jobbet klockan sju imorgon och ta emot bilar.

Som omväxling funkade allt bra på jobbet igår, Access uppförde sig sådatabasen är nästan färdig och alla kom och hämtade sina bilar. Interiktigt klockan tolv som vi sagt men nästan. Sen körde Emma hem mig och åkte sedan till flygplatsen för att hämta en tjej som flugit hit från Toronto. Precis när Emma hade åkt kom de första gästerna, tre från Detroit och två från Derby, Connecticut. Vi beställde hemlevererad pizza för att vara riktigt amerikanska. De fick köra pizzan rätt långt för pizzerian låg inte i Nyack utan två städer bort i Pearl River. När den väl kom hade de gjort alla pizzorna vegetariska trots att vi ville ha parmaskinka på dem, men de var goda iaf. Resten av kvällen satt vi på verandan med tända ljus och pratade. Runt tolv gick jag och en tjej till och la oss. När jag vaknade i morse sov tre personer på golvet i mitt rum. De var inte där när jag gick och la mig ;-). En sov i extrarummet, tre i gästrummet och tre i Emmas rum. I natt blir det ytterligare en eller kanske två som ska sova här, men vi hade minst en luftmadrass över och soffan, så alla kommer få en sovplats.

Idag har jag pratat med Emma (som jag håller hundkurs med i Göteborg och som har Luddes favoritflat Maja) och sen ringde Tomas så pratade jag med honom och Ingalill. Det var jättekul att höra från dem där hemma och jag är inte det minsta avundsjuk på regnet… Här regnar det mest bara på nätterna och är varmt och soligt på dagarna. Det har inte varit jättevarmt den sista månaden utan riktigt behagligt, men de säger att det ska bli varmare. På jobbet är det iaf jättekallt (luftkonditionering) så då är det väldigt skönt att få gå ut i värmen en stund, men så där mycket varmare behöver det ju inte bli.

Nu är alla och köper öl, sprit, blommor och ståltråd (till midsommarkransarna). När de kommer tillbaka ska vi nog börja med maten. Det blir sill och potatis, lite paj och sen en massa jordgubbar och kladdkaka.

I måndags jobbade vi vidare med vår databas. Trots att vi stångar oss blodiga mot Access så börjar det bli riktigt bra. Tyvärr har vi alldeles för få bilar så alla får inte köra, men fler och fler försöker komma på sätt att övertala oss att få en bil. Undrar när de kommer med en tårta?

På kvällen åkte vi in till New York och mötte upp Emmas familj. Sen gick vi runt en stund där och tittade innan vi åkte hem. Det är rätt smidigt att ta bussen in. Det tar lite tid (60-90 min), men det är bättre än att försöka hitta en parkering.

I tisdags slutade vi tidigt, eller skulle iaf gjort eftersom det var Independence Day (fjärde juli) dagen efter. I vanlig ordning kom vi inte iväg från kontoret i tid, men vid fyra åkte vi iaf till IKEA, efter ett snabbt stopp på TacoBell för att få lite mat. På IKEA köpte vi mappar att ställa papper i på kontoret (för att få lite ordning), en massa små mjukisdjur som vi ska ha på vår framflyttade midsommarfest på lördag samt en massa sill. När vi var färdiga kassan tog det dock lång tid innan vi kom därifrån för vi hittade inte bilen… Först letade vi på fel våning (det fanns tre) och sen letade vi på fel avdelning (det fanns två per våning…). Till sist hittade vi iaf bilen och då åkte vi till ShopRite för att handla mer till festen. Det går lite snabbare att handla nu än första gången, men det tar fortfarande lång tid att hitta exakt det man vill ha. Hamburgerdressing lyckades vi dock inte hitta. Borde det inte finnas amerikansk hamburgerdressing här? Det finns ju hemma…

I går var vi lediga och jag började dagen med att ta sovmorgon och vägra gå upp. Sen ringde mamma och så pratade jag en stund med henne. Vid lunch åkte Emmas och Co in till New York och jag bakade två omgångar bröd, gjorde tryffel till kladdkakorna till på lördag och gjorde en kladdkaka. Sen åkte jag till Palisades och klämde på GPSer, för det vill jag köpa en så nu ska jag bara hitta en bra. På kvällen regnade det så jag kände inte för att åka in till New York och titta på fyrverkerier. Jag hörde dem fullt tillräckligt hemma ändå, konstant, i en halvtimme… Så, det var en dag då jag inte gjorde något alls…

I dag har allt flutit på ganska bra, bilarna blev utlämnade efter att vi fått ett återbud och fått springa runt och leta upp en ny person. Sen åkte vi till Stew Leonards, den roliga mataffären som vi var i förra veckan, och köpte potatis (hittade ingen nypotatis) och massor med jordgubbar. Det blev visst lite annat också, för vagnen var rätt full…

Imorgon ska vi baka ett par pajer och ett par kladdkakor. Sen kommer de första ”gästerna” sent på kvällen. Totalt ska vi bli 17 stycken på lördag, och 15 ska sova här… Nu har vi iaf fått låna två luftmadrasser till så det ska nog gå bra.

Dagens betraktelse
Amerikaner är inte snälla när man vill byta fil i trafiken. Inte konstigt att många, många bilar har iaf en liten plåtskada här.
Grannar är bra att ha. Första grannen lånade oss fyra stolar i förra veckan. Igår pratade vi med en granne till om att låna mer stolar (de hade fest i sin trädgård i förra veckan så vi såg att de hade stolar…) och det var inga problem. Sen fixade hon så att vi kunde låna bord av grannen rakt över gatan och när vi kom hem idag stod borden på verandan.