Alla hundar morrar någon gång, och det behöver inte vara något farligt. Hundar kan morra/låta när de är glada (t ex rottweilers gör ofta det) eller när man leker med dem (lekmorr). Vissa hundar kan även morra/låta när de bär på saker utan att de menar ”låt bli min sak” utan de morrar/låter mest för att prata. Sedan finns det morr som faktiskt är menade som morr, dvs ”låt bli mig” eller ”jag gillar inte det där”. Morrandet är en varningssignal som hunden använder innan den går vidare till att t ex markera med ett bett. Morrandet har oftast föregåtts av andra lugnande signaler, t ex att hunden börjar slicka sig runt munnen, vänder bort huvudet eller nosar i backen. Detta gör inte hunden för att vara ”elak” utan helt enkelt för att lugna den andra parten och undvika ett slagsmål. För den som är mer intresserad av lugnande signaler rekommenderar jag Turid Rugaas bok I samspråk med hunden. Lugnande signaler eller Emma Parsons bok Klickerträning och lugnande signaler
Hundar kan morra i många olika situationer. Nedan tänkte jag presentera några och skriva hur man kan hantera det.
När den har ett ben
Hundar kan ofta morra när de har ett ben för att tala om för andra att ”det här är mitt ben, det ska du inte ta”. Om man ofta tar benet för hunden så kan hunden börja morra mer, och kanske till slut bitas för att få ha sitt ben ifred. Detta kan man förebygga redan från valpstadiet genom att sitta tillsammans med valpen och hålla i ett tuggben som man låter valpen tugga på. Man kan också hjälpa valpen att peta ut märgen ur märgbenet. Vi vill lära hunden att det inte är ”farligt” för den när vi är nära den då den har ett ben. Vi vill helt enkelt att den ska lita på oss. Ett enkelt sätt att börja på är att bara gå förbi hunden när den ligger och tuggar på sitt ben, och kasta ner en godis till den.
Vi gjorde faktiskt precis detta när jag passade en kompis hund för ett tag sedan. Alla hundarna låg i vardagsrummet och tuggade på sina ben när min sambo gick förbi och min kompis hund morrade på honom. Min sambo kom ut till mig i köket och sa att hunden hade morrat och det hade han tyckt varit lite obehagligt, vilket jag mycket väl kan förstå. Jag bad honom ta några godisbitar, gå förbi hunden igen och bara kasta ner en godis. Efter tre-fyra sådana vändor förbi hunden morrade hunden inte längre.
Ibland måste man ta benet för hunden, men om det händer så ska man ha tränat på det först så att man inte behöver ta benet för hunden i ett skarpt läge direkt. Innan du vet hur din hund reagerar, planera lite när du ger den ett tuggben så att hunden får vara i fred när den äter det. Se till så att inga barn stör hunden. Om det behövs kan du lägga in hunden i sin bur så får den ligga där och tugga på benet.
Börja sedan träna byta-övningar med hunden med ett vanligt föremål. Antingen väntar du tills hunden släpper föremålet och klickar och belönar, eller så börjar du med att lära hunden en handtarget, dvs att den sätter nosen i din hand. Klicka och belöna när hunden tittar på din hand, och öka sedan kriterierna så att hunden sätter nosen mot din hand. När hunden kan det testar du att hålla fram din hand när den har ett föremål i hunden. Klicka och belöna när hunden sätter nosen i din hand. Den släpper troligtvis även föremålet i din hand. Vill du läsa ännu mer om avlämningar kan du göra det här.
När du får ett föremål av hunden kan du belöna på att antal olika sätt
- Ge en godis / leka med ett annat föremål
- Ge tillbaka föremålet och leka med det tillsammans med hunden
- Ge hunden ett likadant föremål och låta hunden leka med det
Sedan gör du på samma sätt med andra föremål, och till sist kan du även göra det med hunden tuggben. Tänk dock på att belöna hunden rikligt när den lämnar ifrån sig något så gott som ett tuggben/märgben.
När den blir rädd för något
Belöna hunden stegvis när den närmar sig det den tycker är läskigt. Valpar och unghundar blir ofta rädda för oväntade saker, t ex plastpåsar i skogen. Låt dem undersöka det som skrämde dem och efterhand blir de modigare och modigare. Lär dem även gärna att själva skapa ljud och rörelser, som jag beskriver från det här valpkurstillfället, så stärker du deras självförtroende ytterligare.
När den se något den inte tycker om (t ex en annan hund)
Här gäller det att jobba med klassisk betingning, dvs vi lär hunden att det läskiga leder till något bra genom att vi belönar hunden när den sett det läskiga. Här kan du läsa mer om hur man kan jobba med klassisk betingning och motbetingning, Går det att träna aggresiva hundar med klickerträning?
När den har ont
Om hunden plötsligt får ont, eller är sjuk, kan den morra och reagera mot sin omgivning till synes utan anledning eftersom den inte förstår att det som gjorde ont kom inifrån den själv. Om inget av stegen ovan hjälper, testa att ta hunden till veterinären och låt veterinären kolla så att hunden inte har ont.
Förebyggande arbete
- Stärk hundens självförtroende genom att belöna den för att gå fram till det den blev rädd för
- Stärk hundens förtroende för dig genom att träna byta-övningar och lära den att du inte tänker sno benet för den
- Planera när hunden får tuggben så att den får vara ifred då
- Se till så att hunden får vara ifred om den vill det, t ex genom att den kan gå in i sin bur. Låt inte barnen krama hunden och klänga på den om hunden inte gillar det (titta efter lugnande signaler). Alla hundar gillar inte att bli klappade, men vi kan lära hundarna att tycka bättre om det genom att klappa/krama dem försiktigt och belöna den med t ex en godis.
Sammanfattning
Hunden kan alltså morra av olika anledningar. Om hunden morrar till synes utan anledning kan den ha ont. Annars kan du jobba enligt beskrivningarna ovan med mycket gott resultat. Var framförallt uppmärksam på lugnande signaler som hunden ger innan den morrar. Så fort hunden tycker att en situation är lite jobbig dyker dessa signaler upp, t ex slickande, nosande och att den vänder bort huvudet. Var extra noga med detta om det är barn med i familjen. Låt inte barnen umgås oövervakade med hunden, och lär både barnen och hunden att ibland måste man få vara ifred.
Läs vidare
- Den är min! Hundar som vaktar (Åsa Jakobsson)
- Koppelaggression (Åsa Jakobsson)
- I samspråk med hunden. Lugnande signaler (Turid Rugaas)
- Klickerträning och lugnande signaler (Emma Parsons)
- Rottweiler anföll joggare i Slottskogen (Lena Gunnarsson)
- Ska vi byta grejer? (Lena Gunnarsson)
|
Första steget handlar om följsamhet och att hunden ska veta att det lönar sig att hålla kolla på husse/matte i skogen. När hunden tittar på mig, eller spontant kommer tillbaka till mig på promenaden, passar jag på att belöna (och variera belöningarna enligt tidigare inlägg. Ibland kanske det blir en godis ur handen, ibland en boll, ibland hoppa upp på en sten och få en godis, ibland leta godis på marken osv). Jag vill ha en ”gummibandshund”, dvs den går iväg en bit (20-50 meter, jag vill helst se hunden hela tiden) och kommer sedan tillbaka och kollar läget. Om hunden inte håller koll på mig kan jag gå och gömma mig, eller gå åt ett helt annat håll. När hunden kommer till mig eller håller sig nära händer roliga saker (ett litet träningspass, lite kurragömma, leta godis osv. Var uppfinningsrik!) Nästa steg handlar om att lära hunden vad den ska göra i oväntade situationer. På promenaderna vill jag inte hela tiden behöva hålla stenkoll på hunden, utan jag vill lära hunden att om det händer något oväntat, t ex att en människa eller en hund dyker upp, så ska den ta kontakt med mig istället för att springa fram. Jag börjar att träna det i koppel. Först låter jag hunden titta på störningen. När den står stilla och tittar klickar jag och belönar. Till slut kommer hunden att titta på störningen och sedan titta tillbaka på mig för att få sin belöning. När det fungerar i koppel börjar jag träna samma sak när hunden är lös. Eva Bodfäldt har skrivit en väldigt bra artikel om skvallerträning, ni hittar den på hennes hemsida. Sista steget handlar natuligtvis om att lära hunden att komma när jag ropar på den. Viktigt att tänka på är att successivt öka störningarna och att hunden ska lyckas många gånger. Tanken är att ”hjärntvätta” hunden så att den inte vet något annat än att kom betyder att den ska komma till föraren och att roliga saker händer då. Om du misstänker att hunden inte kommer att komma, låt blit att kalla in den och gå och hämta den istället. Vid inkallningen är det väldigt bra att lära hunden handtarget, dvs att den kommer och sätter sin nos i din hand. Det gör att du får hunden hela vägen in till dig på inkallningen och att du enkelt kan koppla den. Dessutom blir det ett tydligt kriterie för dig. Kom betyder sätt nosen i min hand, och det kan hunden inte göra om den är 2 meter bort utan den måste vara nära dig för att kunna göra det. Börja med att hålla fram din handflata nära hundens nos. När hunden tittar på den eller råkar röra vid den klickar och belönar du. Utveckla sedan det så att hunden aktivt letar upp den hand när du håller den på olika ställen och så att den går fram till den även när ni är en bit ifrån varandra. Handtargeten blir dessutom en snygg tyst inkallning, och den kommer att lyckas nästan varje gång eftersom du bara kan visa den för hunden när den tittar på dig (var helt tyst och vänta tills hunden tittar på dig). Så fort hunden får se handen kommer den att bli väldigt glad och springa mot handen eftersom den lärt sig att det är väldigt roligt att sätta nosen i din hand. Handtargeten blir också en rolig lek där hunden får leta upp din hand på olika ställen (högt, lågt, framför dig, bakom dig) och du kan efterhand även låta den dutta först i din ena hand och sedan i din andra hand. Ofta tycker hunden att det är väldigt roligt och gör bättre och bättre duttar. På filmen nedan visar jag hur man kan använda handtargeten. Handtargeten kan även användas till att ”flytta” på hunden (genom att den följer efter din hand dit du vill ha den), till avlämningar så att hunden lämnar föremål i din hand utan att du behöver sträcka dig efter dem, till att gå slalom mellan dina ben och till att ta på kopplet frivilligt. Just att ta på kopplet frivilligt tycker jag är något som alla borde lära sina hundar. Då slipper man problem med att hunden tycker det är tråkigt att bli kopplad, plus att det ser väldigt snyggt ut när hunden kommer springades i full fart och sätter in huvudet i halsbandet. På filmen nedan visar jag hur man kan lära hunden att ta på kopplet frivilligt med hjälp av handtargeten. Efter hand arbetar man bort handtargeten så att hunden sätter huvudet i halsbandet utan att få hjälp av handtargeten. Detta är lättast att göra med ett hel eller halvstryp till att börja med (jag rekommenderar alltid ett halvstryp som inte stryper, ett helstryp eller ett halvstryp som stryper är väldigt obehagligt för hunden om den drar i kopplet). När hunden kan det går det även att överföra till ett fast halsband, se filmen nedan. Dagens utmaning: Gör 20 lyckade inkallningar och belöna din hund varje gång den spontant tar kontakt med dig Dagens fråga: Vilka störningar kan du kalla in din hund från idag? Vilken störning skulle du vilja kunna kalla in din hund ifrån? (vad är ditt slutmål? Var så konkret som möjligt, ”alla störningar” är inget bra mål eftersom det inte går att träna) Om du vill lära dig mer om inkallning så håller jag och Lena en inkallningskurs i Göteborg till våren och jag håller en inkallningskurs i Växjö, också den till våren. Du kan läsa mer om dem under Hundkurser |
