Kategori: Hundarna

Den här veckan har gått väldigt fort. På mornarna har vi tränat inkallning, framförgående och stoppsignal. Diesel har gjort sjukt snygga stopp. Vissa gånger har jag inte hunnit belöna henne för hon har skuttat vidare igen, så vi får träna lite extra på stadga efter stoppsignalen också.

I onsdags var vi hos Jessica och Gonzo i Landvetter och tränade lite. Jag försökte mig på skiften inför fjärren på en plattform. Jag har inte tränat på plattform tidigare så den mesta tiden gick åt till att få Diesel att bjuda på beteenden även på en liten yta ovanför marken. (hon var uppe på en kista). Till slut fick vi till fina sitt-ligg-skiften, så nästa gång ska jag försöka få till ligg-stå. Anledningen till att jag vill ha henne på en plattform är att jag ska se bättre och för att hon ska ha lite mindre utrymme att röra sig på och därmed få lättare att hålla sig mer stilla och få lättare att vara stilla i skiftena.

I torsdags var det kurser på Kungliga hundar. Rallynybörjarna har nu gått igenom alla skyltarna i nybörjarklass och det börjar se fint ut. Klickergänget fick träna flyt på sitt och ligg och sedan börja lägga på kommando på olika beteenden (stanna kvar, gå till filten etc). Rally fortsättning hade förberett varsinn bana, så vi hjälptes åt att bygga två banor och gå dem. Det såg också väldigt bra ut, snart är det dags att tävla 😉

Björn Forkman berättade också om ett experiment man gjort där man lät råttor springa ner för en korridor. Det fanns tre grupper med råttor. Den ena gruppen fick en godis i slutet av korridoren, den andra fick 16 godisar och den tredje fick 256 godisar. Gissa vilkan grupp som sprang snabbast?

Den som fick 256 godisar.

Sen bytte man så att alla grupperna fick 16 godisar i slutet av tunneln. Gissa vem som sprang snabbast nu?

Den som fått en godis innan. De som fått 256 godisar tidigare sprang långsammare. Detta lär oss vikten av belöningskvantitet/kvalitet. Det viktigaste är egentligen inte vad hunden får för att göra rätt just nu, utan vad den får i förhållande till vad den brukar få. Alltåså, variera belöningarna så att hunden inte vet vad den kommer få. Ibland blir det en godisbit, ibland 256 och ibland 16 (oftast).

En annan grej han pratade om uppmärksamhet. Dels om hur man inte är uppmärksam på det man inte vet att man ska titta efter och dels att hjärnan filtrerar bort saker som man inte behöver just nu (eller som hjärnan tror att man inte behöver just nu). Ett exempel var cocktaileffekten. När man är på fest kan man filtrera bort bakgrundsljudet/sorlet, men om någon säger ens namn så reagerar man. Det är också så att det inte går att dela uppmärksamheten utan att det man håller på med går sämre (om det inte gäller vanor/automatiserade beteenden).

Två uppmärksamhetstest

I morse tänkte jag träna lite gå runt med Diesel. Hon var inte helt med på det utan tyckte det var mycket roligare att springa iväg och nosa i harspår… Jag tränade med Ludde istället, och han gick runt papperskorgen jättefint. På väg in igen testade jag igen med Diesel på en stolpe utanför pizzeran. Helt plötsligt stod dock Diesel på stolpen istället 😉 Jag blev väldigt imponerad eftersom jag inte lyckats shejpa fram sådan kroppskontroll tidigare, och helt plötsligt fixar hon det bara. Nu ska jag minsanna testa att shejpa henne att sätta alla fyra tassarna i en matskål.

Utanför dörren hade någon byggt en söt snögubbe

Den stod där redan när vi kom hem igår kväll, och då passade Diesel på att skälla ut den lite. I dagsljus var den inte lika farlig dock 🙂

 

I söndags var jag och Diesel i Sjövik och tränade tillsammans med Jenny, AK, Maria, Emeli, Lena med Sunny och Eva. Jag tränade lite inkallning med ställande, det funkade jättebra. Jag ska börja sätta ihop hela momentet nu. Sen blev det lite fotgående, vilket funkade bra med hög förstärkningsfrekvens. Jenny hjälpte mig också lite med rutan. Diesel börjar få lite koll på att konorna betyder något, men det är en bit kvar. Tvåans hopp funkade jättebra. Jag fick också hjälp med lite kommendering. Inkallningen och ettans hopp funkade jättebra. Fotgåendet funkade mindre bra… Diesel var väldigt intresserad av hästskiten på marken helt plötsligt, så fotgående i ridhus måste vi träna mer på.

Efter träningen var det syjunta hemma hos Maria. Jag gjorde en massa fleeceflätor (och fick extra hjälp av Emeli).

På våra morgonpromenader har jag försökt träna lite olika saker. Inkallning, fotposition, framförgående och stoppsignal. Diesel tycker det är mycket roligare att gå och nosa för tillfället än att lyssna på mig, så vi har lagt extra mycket fokus på kontakt och inkallningsträning. Stoppsignalen funkar för det mesta väldigt bra. Jag testar att blåsa lite då och då på skogspromenaderna, både när hon springer bortåt och när hon springer mot mig.

Framförgåendet tränar jag nere i källargången. Först var det för att Diesel inte skulle attackera Ludde när vi gick i källaren som jag började med det. Jag ville ha ett beteende som var oförenligt med att busa med honom, så jag började belöna henne när hon gick framför mig istället, och nu har jag vidareutvecklat det så att hon verkligen fokuserar framåt och går rakt bort från mig. Jag har kastat godis framför henne och klickat precis när hon ser godisen så att hon fortfarande tittar framåt när hon hör klicket. Nu går hon så långt rakt framåt att jag inte kan kasta godis över huvudet på henne längre 🙂 Johannes hjälpte mig att filma lite, men det blev väldigt svårt för henne att gå rakt mot honom, så det ser lite roligt ut på filmen.

När Diesel börjat göra det så fint så testade jag med Ludde, och han är ännu duktigare. Han tänker efter lite mer och har ett otroligt fokus framåt, han går verkligen och vrålstirrar på golvet.

Diesel har ytterligare ett bettende i källaren, eller snarare i garaget på väg till bilen. Första gångerna vi gick ner i källaren sprang hon omkring en massa och undersökte källaren, vilket jag tyckte var väldigt irriterande. Jag funderade på vad jag ville hon skulle göra istället och kom fram till att jag ville hon sulle springa raka vägen till bilen. Jag började helt enkelt med att lära henne att dutta på dragkroken och sedan backade jag längre och längre ifrån bilen. Så nu börjar jag med att släppa in hundarna i hissen och belöna dem när de sätter sig frivilligt. Sen åker vi ner till källaren. Jag öppnar hissdörren, belönar hundarna för att de sitter kvar, kollar om det är någon i källaren (vi har tvättstuga och källarförråd där så ibland är det faktiskt folk där, och de kanske inte tycker det är så kul om hundarna kommer rusande), ger hundarna frikommando och börjar gå längs korridoren. På vägen kastar jag godis framför hundarna när de fokuserar framåt. Framme vid nästa dörr öppnar jag den och kollar så att det inte är någon i garaget, ger dem frikommando så att de går in i garaget, Diesel springer direkt till bilen (Ludde går efter i lagom Luddetempo), öppnar bakluckan och hundarna hoppar in. Jag har två saker kvar jag vill lära dem, först att Diesel ska springa till bilen när jag låser upp den, dvs blinket ska bli signalen för att springa till bilen (framförallt när vi är ute och går och ska gå tillbaka till bilen) och sedan att Ludde ska hoppa in i bilen utan att jag behöver säga åt honom. Det är iofs så att det är ett stort framsteg att Ludde hoppar in i bilen jättefint när jag säger till honom med tanke på att han inte gillat bilen alls innan (men efter att jag tränat en massa burlekar med bilen har det blivit bättre), men jag skulle vilja att han har ännu mer dragning in i bilen.

Jag har några andra små träningsprojekt. Ett är ”GÅ”, som betyder att Diesel ska gå till biabädden i köket. Hon är jätteduktig på det (burlekar igen) så nu jobbar jag på att dörrklockan också ska bli en signal för att gå till biabädden, och det går riktigt bra.

I torsdags var det dags för tredje tillfället på kurserna på Kungliga hundar. Kursdeltagarna var väldigt duktiga. Specialövnningen som jag och Jenny hittade på förra gången för att få kursdeltagarna att inte locka på hundarna med rösten eller godishanden hade gett jättefint resultat (de fick knyta fast kopplena i midjan och sedan belöna hundarna med vänster hand och tänka ”ta upp godis, belöna, handen på låret” för att inte få handen på magen). Allihop jobbade jättebra med hundarna och hade fått på helt rätt ”glasögon” och fokuserade på att belöna bra beteenden.

Jenny och jag utmanade varandra att i pauserna träna våra hundar att gå runt ett föremål. Först testade vi med en skylthållare, men då lyckades Diesel köra någon flygande variant och hoppa över den och Sota klättrade upp och ställde sig på den… Så vi bytte till en soptunna, och efter 3-4 pass gick Diesel och Sota runt den väldigt fint. Nu ska vi bara få upp avståndet lite (10 meter satsar vi på iaf), det fortsätter vi jobba på nästa vecka.

Ludde var helt övertygad om att han skulle targeta den läskiga papperkorgen 😉

Diesel avslutade med lite fjant

Hon börjar med att försöka fånga lampan som hänger i hennes halsband…

Igår var vi hos Lena, Totte och Dacke för att planera kurs och äta middag. Jag säger bara att klickertränarutbildningen kommer bli riktigt bra i år 🙂 Middagen och sällskapet var toppen, så vi får snart träffas igen för att planera och umgås mer 🙂

Idag var jag på instruktörsutbildning på HiK. Björn Forkman, professor i etologi vid Köpenhamns universitet, föreläste om inlärning och hundars minne. Det var intressant men inte så mycket nytt. Det jag gillade mest var beskrivningarna av olika forskningsprojekt; vad de hade undersökt, hur de hade gjort det och vad resultaten blev. T ex det här med att man direkt ska upp på hästen igen när man trillat av. Några forskare hade kollat på det på forskares standardvis, möss och elchocker. Först kopplade de ljud – elchock ett gäng gånger. På hälften av gruppen körde de sedan extinktion på ljudet, dvs spelade bara ljudet tills mössen inte visade några rädslereaktioner längre. På den andra delen av gruppen väntade de 24 timmar innan de körde extinktion tills alla rädslereaktioner var försvunna. 48 timmar efter ljud – elchock-kopplingen testade de att bara spela ljudet igen för båda grupperna och gruppen som hade blivit utsatt för extinktion precis efter elchockerna visade mycket större rädslereaktioner än gruppen som hade blivit utsatt för extinktion 24 timmar senare. Elchocker är ju inte så trevligt, men resultat tycker jag är intressant.

Vi har anpassat bagaget på vår bil litegrann. Jag tyckte det var onödigt att hundarna fick hela bagaget (eller snarare så ville jag också ha delar av bagaget för att slippa ha väskor i baksätet), så först byggde vi en mellanvägg så hundarna fick 3/4 av bagaget. Sedan satte vi dit ett lastgaller och nu har vi byggt en låda där saker som jämt bor i bilen ska finnas (typ bogserlina, startkablar, spårlina, dummies, apportkastare etc). Sista steget är grindar, de kommer till sommaren.

Vi bygger låda

Tom låda

Full låda

Låda med lock Locket är överdraget med vaxad frotté (för att skydda mot fukt) och fleece för att vara lite mjukare. Handtagen går att dra in så att de inte står upp ur locket.

Diesel testar extraplatsen

Låda, hundar och mellanvägg.

Fler bilder jag hittade

22-23 augusti ska jag vara i Trondheim för instruktörsutbildning. Johannes och jag tänkte ta en vecka och bila dit och tillbaka och titta på trevliga saker längs vägen. Än så länge är Falu koppargruva, Orsa Björnpark och Nidarosdomen i Trondheim inplanerat (och så någon fin fjällvandringstur på någon timme). Ungefär så här har vi tänkt köra

 

 

Om ni har några förslag på saker man kan göra på vägen, eller ställen man kan sova på får ni gärna säga till!

Nu har jag äntligen renskrivit mina anteckningar från helgen med Eva Bertilsson, det blev 11 sidor 😉 (i punktform).

Helgen fokuserade på Att träna hundägare, dvs tips på hur man lägger upp övningar och instruktioner, hur man ger feedback till kursdeltagarna osv.

Allt var väldigt intressant, även om en del teori naturligtvis blev repetition. Det jag tyckte var mest givande var tipsen om hur man ger instruktioner till kursdeltagarna. Det ska vara enkla instruktioner, max 3 st (en är egentligen allra bäst). Instruktionerna ska också vara så tydliga att man, om man vill, kan ”tagga”/”klicka” kursdeltagarna när de gör rätt. Det gör det också lättare för kursdeltagarna att hjälpa varandra och jobba två och två eftersom de vet vad de ska titta efter.

Eva var också väldigt duktig på att skapa flödesscheman på tavlan inför övningarna för att tydligt visa vad som händer. Jag gjorde ett exemepl där man vill träna sin hund att hälsa fint, dvs ha alla tassarna i marken. Flödesschemat läser man så att när 2 har hänt gör hunden antingen a eller b, beroende på vad den gör går man vidare på olika vägar i flödesschemat. Sådana här flödesscheman (visade lite tydligare på tavlan tillsammans med kursdeltagarna) gör det även tydligare för kursdeltagarna vad som händer och hur de ska agera.

Instruktion till föraren

• Belöna din hund när den sitter

Instruktion till medhjälparen

• Gå mot hunden när den sitter ner

Hur ska det se ut?

1. Föraren väntar tills hunden sätter sig och belönar

2. Medhjälparen närmar sig

   1. Hunden sitter kvar

      1. Föraren belönar hunden, åter till 2

   2. Hunden reser sig,

      1. Medhjälparen vänder, åter till 1

Några viktiga frågor för att få igång tankeverksamheten hos kursdeltagarna är

• Vad vill du att hunden ska göra?
• Hur ser det ut?
• Hur ska vi skapa förutsättningar för att det ska hända?
• Vad gör din hund?
• Vad tjänar den på att göra det?

Problem i träningen uppstår när det blir ”hack” i flödesschemat. Det kan bli hack av två anledningar, hunden får inte belöning när den gjorde rätt och hunden får belöning när den gjorde fel.

En annan bra sak Eva sa handlar om hur vi förstärker hundägarna. Vi vill förstärka ägaren för smart träning just nu, trots att resultatet/slutmålet inte är uppnått än. Vi vill förstärka känslan hos föraren och hundens beteende får inte vara förarens enda förstärkning. Förarens ”belöningar” måste vara frikopplade från hundens beteende

Säg

• Bra att du gjorde…
• Klokt val…
• Bra timing
• Istf ”vad duktig din hund är”

Detta leder förhoppningsvis till att hundföraren börjar ge sig själv bra feedback och att hundägaren förstår att det kanske inte syns nu men det kommer ge resultat sen.

Eva tipsade också om att göra roliga och lättsamma övningar av saker man tycker är extra viktigt. Jenny och jag gjorde faktiskt det på rallylydnadskursen sist. Kursdeltagarna lockade för mycket på hundarna, både med rösten och med godishanden. Jag vill även att de har godishanden (tom) vid vänster sida och inte på magen. Vi bad dem helt enkelt att binda fast kopplet i midjan, stoppa ner godisarna i fickan och vara helt tysta (förutom beröm). Instruktionen blev sedan ”Ta upp belöning, ge belöning, handen på låret” (hundarna hamnade automatiskt vid deras vänstra sida). Första minuten tyckte de att det var svårt, men sedan vi diskuterat lite och kommit fram till lösningen att belöna oftare såg det riktigt snyggt ut. Jag ska testa igen nästa gång så får vi se hur det funkar då 🙂

Vi vill hjälpa kursdeltagarna att få på ”rätt glasögon” och fokusera på att få dem att belöna när det blir rätt. Människor har lätt att fastna i fokus på felen. Därför är det viktigt, speciellt för ovana tränare, att bara ha en sak att tänka på klick+godis när hunden gör rätt. Skickligare tränare kan klara gör si om hunden gör rätt, gör så om hunden gör fel, men det är bevisat svårare att ha två spår igång samtidigt i huvudet och ge dem lika mycket utrymme.

• Titta på hunden, belöna rätt beteende
• Instruera i småbitar, beröm när det lilla blir rätt => fokus på rätt sak = jag som instruktör blir nöjdare

En kul övning som vi gjorde var att belöna allt bra som hunden gjorde under fem minuter (med ”vanliga” kursdeltagare har jag testat detta på fyra kurser nu, men då bara kört en minut). Efteråt diskuterade vi hur det kändes och hur det gick. Många tyckte det kändes konstigt och jag var nöjd med mig själv för jag tyckte det kändes som vanligt 🙂

Hunden gör bra saker => belöningar

Hund gör annat => inget speciellt händer

Utgångsläge = observera er hund. Var tyst förutom beröm, varsågod (dvs inga kommandon, handtecken etc(

Att diskutera med kursdeltagarna

• Hur kändes det?
• Hur ofta belönade ni?
• Vad belönade du med?
• Vad är ett bra beteende?

Beroende på hur träningsvana kursdeltagarna är upplever jag att de har olika lätt för att hitta bra beteenden. De flesta är överens om att ett bra beteende är ögonkontakt, men det finns ju mängder med bra beteenden utöver det, speciellt för hundar som inte spontant tar ögonkontakt med föraren under den här minuten. Efter att en minut har gått diskuterade vi hur det hade gått och pratade om bra beteenden. Efter lite brainstorming kom det fram många fler bra beteenden, t ex att hunden tar upp nosen ur backen, följer efter föraren, tittar på en annan hund och är tyst osv. Andra minuten var belöningsfrekvensen högre hos alla kursdeltagarna och de hade fått på sig helt rätt ”glasögon”, det var väldigt roligt att se. Det är helt klart en övning jag tänker köra på alla mina kurser i fortsättningen (i den här formen, jag har gjort lite liknande tidigare men jag tycker bättre om det här upplägget och diskussionsfrågorna).

På vissa kurser jag haft har jag upplevt att kursdeltagarna är väldigt ovana att jobba i grupp (helst vill de bara lämna in sin hund och få den tränad). Evas tips var då att verkligen formalisera hur grupperna ska se ut och var de andra hundarna ska vara under tiden, gärna skriva det på ett papper. T ex ”Gå ihop om grupper på tre. En hund ute. Två hundar i bilarna/på sin station”. Då kan man lite försynt fråga ”har ni två hundar i bilarna?” om man märker att det är många hundar ute, istället för att säga ”oj, nu har nu för många hundar ute, sätt de andra hundarna i bilarna”.

Familjemedlemmar som följer med vill ofta bilda grupp med sin hund, men problemet blir då att den hunden sällan får sina pauser. Familjemedlemmarna kan man istället ge egna uppgifter, t ex observatör i en annan grupp eller att gå runt och belöna uppbundna hundar.

Man kan också komma åt fel genom anekdoter runt omkring (på en annan kurs jag hade… eller på stan såg jag…) dvs inte gå på / utsätta någon för påhopp. Ett annat sätt kan vara att förmedla beröm så att alla har nytta av det ”Vad bra att du gjorde…. det är något att verkligen sträva efter”. Kriterierna för berömmet måste vara individanpassat så att inte alla bedöms efter samma kriterier och berömmet därmed blir riktat enbart mot en person hela tiden.

För att hjälpa folk att jobba i grupp kan man ge dem feedbacklistor med punkter som de ska tänka på

• T ex enligt instruktionen föraren fick
  • Titta på hunden
  • Tryck på klickern när hunden gör rätt
  • Ge godis efter varje klick
• Observatören säger till när det blev rätt
• Säg tio bra saker under den här tiden

Detta gör också att observatören får många repetitioner att se rätt beteende = lär sig själv

Eftersom Eva brinner för agility så kom en diskussion kring transporter upp. Jag har inte tänkt så mycket på det tidigare eftersom Diesel i princip alltid är runtomkring mig när jag tränar och behöver jag förflytta mig så ber jag henne gå vid min sida. Vi närmre eftertanke så är det ju naturligtvis något jag tränat separat på. Om man inte har sådana transporter eller inte vill använda ett kommando i det läget utan bara måste ta sig från A till B för att göra en övning så hade Eva tre tips på transporter

• Hund ”hänger” i leksak
• Hund ”hänger” i godis
• Föraren leder i halsbandet

Jag använde mig faktiskt medvetet av hängande i leksak häromdagen. Jag hade tränat jaktfot och belönat ganska tätt ett tag (varannat steg eller så). Sedan testade jag att gå lite längre (tio meter) och Diesel gick jättesnyggt. Det var tio-femton meter till till bilen och jag insåg att godisen var slut. Jag ville inte chansa på att gå hela vägen fram till bilen och missa ett belöningstillfälle, utan jag belönade med en kamptrasa och medan vi kampade förflyttade vi oss till bilen.

Timing – människor

• Instruktören ska vara så tyst som möjligt när eleverna jobbar
• När de jobbar, se bra saker och ”referera” ”bra, godis när hunden är stilla”
• Kort feedback

TAG

• Definiera en TAG-punkt (enkel instruktion) (TAG-punkten är … godis till stilla hund)
• Ge instruktioner på en sak i taget. Instruktionen ska vara så enkel att jag kan klicka för den.
• Markera TAG-punkten (klicker, ”rätt”, ”TAG”)
• Ev. följ upp med ”radband”, belöning (dvs markera antalet ”klick”)

Avslutningsvis fick vi göra en övning där vi skulle ligga på 100% lyckanden i fotgåendet. Det var sjukt svårt kan jag säga. Poängen var iaf att man när som helst ska kunna gå tillbaka till 100% rätt/success point = basen. Man måste ha minst ett beteende som man i princip är helt säker på blir rätt, t ex något att ta till och träna i en svår situation. Viktiga beteenden är t ex

• Lek med leksak
• Ät godis

Något jag vill kunna träna i alla miljöer är fokus, och det funkar för det mesta väldigt bra, men jag ska tänka på det här med success point i andra beteenden.

Vad jag fortsatt tänka på i min egen träning är ännu mer klassisk betingning när det gäller hundmöten. Innan har det blivit se hund – ät godis – se hund – ät godis, gå vidare. Nu vill jag att det ska bli se hund – jättebra belöning, paus alternativt se hund – ät tråkig godis, se hund – ät tråkig godis, hunden har passerat – massa bra belöning, paus. Så att betingningen blir se hund bra saker händer och inte se hund – bra saker och sen se hund igen. Jag tycker redan att jag märkt skillnad. Häromdagen mötte vi grannens västgötaspets i entrén, vi passerade på 1.5 meters avstånd och det gick jättebra. Sedan blev det massa belöning och så paus (där paus innebär att stimuli 1, dvs hunden, är borta). Vi har också gjort så att Diesel sett en hund och vi har direkt vänt om och lekt åt andra hållet. Vi tränade det på kursen. Shadi och Mini hoppade fram bakom ett hörn när vi var två meter bort (plötsliga hundmöten är svårast), men Diesel släppte det jättefint och lekte med mig istället.

Något annat jag tänkt mer på sedan kursen är vikten av att inte enbart få förstärkning från hundens beteende (vilket känns aktuellt eftersom jag känner mig rejält misslyckad så fort jag får ett utfall från Diesels sida vid ett hundmöte). Jag och Shadi har hjälpts åt att tänka på att berömma varandra för bra träning som vi gjort, t ex har Shadi jobbat jättebra med Minis stress och verkligen prioriterat den (ofta tråkiga och tidskrävande) träningen för att hon vet att det ger resultat långt senare. Nu har hon nått det målet, och jag är grymt imponerad av hur bra träning hon gjort. Vi behöver helt enkelt hjälpa varandra att förstärka bra träning och inte enbart fokusera på resultatmål som är lätta för andra att mäta (t ex förstapris i lydnadsklass ett).

Så ett par tips

• Beröm varandra för bra träning (be folk påminna dig)
• ”Skryt” på telefon/mail/chat om bra träning du gjort

 

I söndags hade jag inkallningskurs på Kungliga Hundar. En av kursdeltagarnas hund var sjuk, så hon fick låna Ludde. Både hon och Ludde var väldigt nöjda med det arrangemanget 🙂

Efter kursen kom Johannes och hämtade oss, men innan vi åkte passade vi på att käka lite pizza och träna lite. Johannes ska gå agilitykurs med Diesel och ville ha lite tips på bra träningsförberedelser. Jag tipsade honom om att shejpa tricks, så det fick bli spinn. Första kriteriet var att Diesel skulle vara något så när stilla och inte flyga en meter upp i luften och göra riktigt snygga hoppstå 😉 Johannes jobbade på jättebra, och det gick framåt för varje pass (varje pass var 5-6 godisbitar). Här är pass nummer fyra.

Pass nummer fem motverkade jag all spinnträning och passade på att få lite hoppståträning på film 😉 Jag jobbar fortfarande på hoppstå under BM och att hon inte ska ta extra steg efter att hon har landat. Hon var lite trött på slutet, men en liten film blev det iaf. (jag ser att hon flyttar lite på tassarna efter klicket, jag tror att mitt mål där liksom när jag tränat ställande, läggande och sättande under BM är att hon ska frysa i positionen och inte röra sig)

Annars händer det inte så mycket. Vi tränar på med hundmötena, det går bättre och bättre (se hund, ät godis/lek, paus). Vi la också in ett par rejäla pass inkallningsträning från kullen bakom Mjölktorget… Diesel tycker den är väldigt spännande.

Jag har fått tillbaka min iPhone så jag har kunnat ”spåra” våra promenader.

 

Helenedal 1

 

 

Saab två

 

Saab tre

 

 

Golfbanan 2 kolerakyrkogården

 

Inte de bilderna jag hade tänkt lägga ut (på Ludde), men när jag satt och letade bilder på Maika hittade jag en äckligt söt bild på Mini

Tagen i augusti 2008 då hon var 4 månader

Maika och Shadi

Jag och Dieselråttan, på bilden är hon också fyra månader (dvs augusti 2008)

Mini igen

Och så Luddelus

och en massa andra fina bilder hittade jag. Jag saknar valpen… Fast hon är rätt bra nu också 🙂

Nu var det ett tag sen sist, men det har inte hänt så mycket att blogga om 😉

Jag fotade Ludde lite på hans födelsedag och hoppas orka tömma kameran snart så jag kan lägga ut de bilderna.

Kurserna på Kungliga Hundar började i torsdags. Det blir en rally, en klicker och en rally fortsättning. Klickerkursen är den jag tycker är absolut roligast att hålla eftersom man kan komma längst där. Rally fortsättning har jag inte hållt tidigare så det ska bli spännande. Deltagarana på den kursen var väldigt duktiga, har tävlingsambitioner och ganska bra träningsvana så jag tror det blir en riktigt bra grupp. Diesel fick som vanligt vara med och visa lite olika belöningar och övningar, hon var väldigt duktig. Det syntes att vi tränat hoppstå, för det var det hon ville bjuda på så fort det inte hände något 😉 Hon kan hoppa som bara den, alla tassar lämnar marken och så landar hon jättesnyggt med låsta framben. Jenny med Sota var med och hjälpte till och det var jättekul att ha någon att diskutera med (jag brukar ju hålla kurserna där själv).

I helgen var det instruktörsutbildning på HiK. Vi hade bjudit in Eva Bertilsson från Carpe Momentum (http://www.carpemomentum.nu) för en helg i Att träna hundägare. Jag är jättenöjd med helgen och har fått en ny favoritinstruktör. Jag ska sammanställa mina anteckningar så berätar jag lite mer om helgen sen.

Jag har iaf sammanställt anteckningarna från kursen jag gick för Fanny innan jul. Det är ju både för- och nackdelar med att inte göra det precis inpå. Fördel med att göra det nära är att man fortfarande har allt färskt i minnet, fördel med att göra det lite senare är att det blir en nyttig repetition (och ni vet vad de säger om repetition, repetition är all kunskaps moder). Som tur var hade jag skrivit bra anteckningar så det blev en nyttig repetition (dvs jag kände inte att jag missat saker och glömt saker i anteckningarna). Ev kommer det en liten sammanställning från det också senare.

Nu till ytterligare en rolig sak, jag har kommit med på Canis klickerINSTRUKTÖRSutbildning!! Det ska bli så skoj! Nu väntar jag på att få reda på vilka fler som kommit med, dels av ren nyfikenhet och dels för att se om det går att lösa samåkning på något bra sätt. Jag vet att Mary med Rooibos har kommit med, vi gick inkallningskurs tillsammans för Lena på Canis Göteborg hösten 2008, så det blir ett bekant ansikte. Någon som hört någon mer? Annars kommer det väl en lista snart 🙂