Jag läser lite pedagogik på distans, och håller på att skriva svar på några diskussionsfrågor. Hittade det här stycket om den materialistiska människosynen. Douglas McGregor sa tydligen så här om genomsnittsmänniskan 1967 (även kallat Teori X)
- "har en medfödd ovilja till arbete
- måste därför tvingas, kontrolleras, styras eller hotas med straff för att uppställda mål ska uppfyllas
- föredrar att styras för att slippa ta eget ansvar
- har relativt små ambitioner och strävar endast efter materiall belöning" (Maltén, 2003, s. 46)
Det går verkligen stick i stäv med klickertänket 😉 Tur att skolväsendet har tagit sig bort från det här. Folk presterar ju verkligen inte bättre för att vi tror att de är lata. (vilket leder tankarna till Pygmalion effect, eller folk presterar det som förväntas av dem. Förväntar vi oss att de ska misslyckas så misslyckas det, förväntar vi oss att de ska lyckas så lyckas de)
Då kommer istället den sociala människosynen
Mayo (1933) ansåg följande om "genomsnittsmänniskan
- är motiverad av sociala behov och fpår sin grundläggande känsla av identitet framförallt via samspelet med andra
- ser ringa mening i hårt rationaliserat arbete – de sociala kontakterna på arbetsplatsen betyder mera
- är mer mottaglig för påverkan från en arbetsledning som förmår uppfylla medarbetarens sociala behov och strävan efter att bli accepterad." (Maltén, 2003, s. 48)
Sammanfattningsvis ska vi låta motivationen komma inifrån
Sedan finns det den humanistiska/självförverkligande människosynen, som McGregor (1967) kallar Teori Y
"Genomsnittsmänniskan
- upplever arbete och ansträngning som något naturligt
- känner sig inte motiverad av yttre kontroll eller hot om straff/sanktioner
- vill i stället utöva självstyrning och självkontroll för att nå de mål hon är engagerad i
- uppfattar själv målengagemanget som belönande i sig
- är i stånd att inte bara acceptera utan också aktivt söka ansvar
- äger förmåga att använda intellekt, fantasi och kreativitet vid lösandet av organisatoriska problem" (Maltén, 2003, s. 51)
Vilken människosyn vi har påverkar vår roll som t ex lärare. Vad är lärarens roll? Att predika rätt och fel? Att vägleda?
Hihi, om ni nu hade valt en människosyn ni gillade så kommer här "facit", den komplicerade/situationsanpassade människosynen. "Människor förändrar sig från tid till annan, liksom situationen. Behov och motiv kan också växla. Läraren/ledaren måste med andra ord använda sig av en situationsanpassad människosyn." (Maltén, 2003, s. 55) Det innebär t ex successiv inskolning och balans mellan yttre kontroll och inre frihet. För elevens del behövs detta eftersom alla inte mognar samtidigt, enskilda elever kan behöva starkare styrning och alla klasser har inte samma erfarnehet av elevaktiva lärandeprocesser (Maltén, 2003).
Maltén, A. (2003) Att undervisa – en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur
Varför skriver jag det här i hundbloggen kan man ju fråga sig. Jo, för att det går ju att överföra till hundträningen också. Både hur vi tränar våra hundar och hur vi lär andra. Alla tekniker passar inte alla hundar och alla förare, och det finns alltid mer än ett sätt att göra något på. Även om någon inte tränar på samma sätt som man själv gör kan man ju alltid lära sig något nytt av det!